Hur rekryterar man utan att drunkna i irrelevanta ansökningar? Och vad krävs för att kommunikation ska bli mer än ord i ett Teams-möte?

I Kommunikationspodden delar entreprenören Thomas Sonesson – med erfarenhet från att bygga bolag från butiksgolvet till vd-nivå hos Gallerix och vidare till investeringar internationellt h – en tydlig tes: kommunikation handlar mindre om formuleringar och mer om energi, äkthet och delaktighet.

När ett projekt går i stå menar Sonesson att lösningen sällan finns i en ny plan eller ett Excelark. I stället pekar han på vikten av att som ledare vara “närvarande på riktigt” – även digitalt – och att våga byta perspektiv: korta ned tidshorisonten, tydliggöra målen och återknyta till varför man gör jobbet.

Ett konkret exempel är en rekryteringsannons han publicerade på LinkedIn med rubriken: “Vill du bli ordningsman på ett riktigt rörigt jobb?” Resultatet? Färre ansökningar – men bättre träffsäkerhet. Genom att beskriva vardagen transparent: snabba kast, otydliga facit och entreprenörer i full fart, lockade han rätt typ av person: någon som såg ett äventyr snarare än en standardroll.

Sonesson återkommer också till en central princip för förändringskommunikation: ställ frågor, ge inte färdiga svar. När människor själva får formulera problemet och lösningen ökar både ansvar och tempo. Det skapar dessutom en kultur där misstag blir en del av lärandet – inte något som bromsar innovation.

För kommunikationschefer och marknadsförare är budskapet tydligt: i en tid där mycket känns polerat och osäkert blir trovärdighet och äkthet allt viktigare konkurrensmedel. Det som får människor att hänga med på tåget är inte den perfekta formuleringen – utan att kommunikationen känns sann och att ledaren själv springer med.

Lyssna på hela avsnittet av Kommunikationspodden här

I ett medielandskap där nyheter avlöser varandra i snabb takt blir proaktiv kommunikation allt viktigare. Det var ett av huvudbudskapen när Karl Larsson, kommunikatör och samarbetsansvarig på Teach for Sweden, gästade Kommunikationspodden. Lyssna på hela samtalet i veckans avsnitt av kommunikationspodden

Jonny Boström från Move by Numbers visar hur dans kan förvandla torra ekonomiska begrepp till engagerande kommunikation – och ge konkreta resultat När redovisningskonsulten Jonny Boström klev upp på Talang-scenen 2021 hade han inte bara ett dansnummer att presentera. Han hade en vision om att revolutionera hur företag kommunicerar komplexa budskap genom kreativ storytelling och kroppsligt uttryck. Idag driver Boström ekonomibyrån Move by Numbers som specialiserat sig på att hjälpa artister, föreläsare och coacher med sin ekonomi – men också på att visa andra företag hur kreativitet kan förvandla marknadsföringskommunikation. Från scen till social media-succé – Vi har byggt hela företagskulturen kring dans i våra sociala medier, framförallt på LinkedIn och TikTok", berättar Boström i podcasten Kommunikationspodden. På företagets YouTube-kanal dansar han ekonomiska begrepp som "verklig huvudman", "balansräkning" och "kassaflödesanalys" – och metoderna ger konkreta resultat.

–Vissa klipp på LinkedIn, speciellt när jag dansar med ett brev från Skatteverket, ger mig en eller två nya kunder varje gång jag publicerar, säger han.

Från ångest till glädje genom storytelling Boströms metod handlar om att förvandla negativa känslor till positiva upplevelser. När han dansar fram hur det känns att få brev från Skatteverket visar han först ångesten – och sedan glädjen när byrån hjälper till.

– Jag visar först hur det känns om du är en artist som får ett brev från Skatteverket och bara får ångest. Sedan ser man när vi kommer och öppnar det och det blir en dans av glädje.

Tre nycklar för eventmarknadsförare För kommunikatörer och eventmarknadsförare lyfter Boström tre viktiga lärdomar:

1. Tydligt fokus: "Vad är budskapet du ska föra fram? Vart ska fokus vara? Det gäller samma sak oavsett om det är en dans, ett mejl eller ett möte."
2. Förenkla språket: "Man måste översätta till vardagsspråk så att vem som helst förstår, inte slänga sig med fackuttryck."
3. Använd hela kroppen: "Jag använder både höger och vänster hjärnhalva samtidigt och uttrycker något svårt på ett enkelt sätt."

Från Företagarnas kickoff till egen metod Boströms genombrott kom när han blev inbjuden att dansa Företagarnas affärsplan på deras kickoff. Där illustrerade han genom dans begrepp som "gemensamma mål"; "fokusera på rätt saker" och "lära av misstag".

– Om du kan lyckas förvandla ett budskap till en dans, då har du verkligen lyckats förenkla och tagit fram essensen, förklarar han.

För eventbranschen visar Boströms framgång hur kreativ kommunikation inte bara engagerar – den driver också affärsresultat. Hans råd: våga vara annorlunda, förenkla det komplexa och använd hela kroppen för att förmedla budskap som fastnar.

Vill du veta mer? Lyssna på hela avsnittet av Kommunikationspodden här

– Orden är våra plankor som vi bygger husen med – advokat Fredrik Engström visar hur rätt kommunikation förvandlar konflikter från problem till möjligheter.

I kommunikationsbranschen där kreativitet möter deadlines och olika visioner krockar, blir kommunikation det avgörande verktyget för framgång. Fredrik Engström, som utsetts till Årets konflikthanterade av Medlingscentrum, menar att kommunikation inte bara löser konflikter – den förhindrar att de uppstår.

– Vi använder språket som vårt verktyg hela tiden. Genom att sätta ord på ett händelseförlopp kan vi visa olika perspektiv och hitta lösningar", säger Engström i podcasten Kommunikationspodden.

Kommunikation som första försvarslinje Som advokat ser Engström dagligen hur ord kan förändra utfall av tvister. Samma principer gäller för marknadsförare och kommunikatörer: – Utan orden så kan vi ju inte kommunicera våra intressen. Genom att välja rätt ord kan vi visa att vårt projekt, vår idé eller vårt team har betett sig på ett konstruktivt sätt.

Tre kommunikationsstrategier för konfliktlösning

1. Nyfiken kommunikation över dömande språk "Min utgångspunkt är alltid att vara nyfiken. Nyfikenhet handlar om att vara öppen, att man inte har bestämt sig på förhand. Bara genom att ställa nyfikna frågor får man ofta bättre svar och mer öppna samtal."
2. Kommunicera förväntningar tydligt "Vi måste analysera utgående från vad vi tror på lång sikt är bäst för verksamheten. Kommunicera tydligt vad målet är – inte bara att alla ska vara nöjda, utan att projektet ska lyckas."
3. Skapa kommunikationsstrukturer "Det behöver finnas forum där vi kan lyssna på varandra. Inte bara när problem uppstår, utan regelbundet. Vi har sådana möten på byrån och det lyfts ofta upp saker som jag inte har sett, som ofta ganska lätt går att åtgärda."

För branschen, där varje projekt är unikt och team ofta sätts samman tillfälligt, blir denna kommunikativa grundsyn särskilt viktig. Som Engström sammanfattar: – Det är inte konflikten i sig som är problemet – det är hur vi kommunicerar genom den som avgör om vi gör något bra av situationen.

Vill du lära dig mer? Lyssna på hela asvsnittet av Kommunikationspodden här.

Kommunikationspodden möter Carl Fredrik Sammeli – entreprenören som vet hur du tar kommunikationsarbetet från tråkigt till toppen.

Som grundare av kommunikationsbyrån Prime och med bakgrund som talskrivare åt bland annat statsminister Ulf Kristersson, har entreprenören Carl Fredrik Sammeli sett hur företag som vågar tänka nytt kring sina kärnprocesser skapar konkurrensfördelar.

För kommunikatörer som vill få plats vid beslutsbordet, exempelvis i en ledningsgrupp, är Sammelis råd tydligt:

– Man måste förtjäna sin plats vid bordet, och det gör man inte genom att klaga. Du tar dig till bordet med case – genom att visa ditt värde med konkreta resultat.

Sätt mål som affärsledningen förstår

För att undvika att kommunikation ses som en kostnad snarare än en investering rekommenderar Sammeli att sätta mål som direkt kopplar till affären.

– Vd:ar och affärsdrivande personer älskar handlingsmål. Någon klickade in på vår sajt, någon ringde vår kundtjänst, någon provkörde en bil – handlingsmål där målgruppen gör någonting som du påtagligt kan mäta.

Hans främsta råd för att skapa innovation i kärnprocesser är:

– Sätt riktiga mål. Ge individen extremt mycket ansvar för målet, målgruppen eller projektet. Var tydlig i briefen att du inte bryr dig om hur, utan att målet ska krossas.

Här kan du höra hela avsnittet med Carl Fredrik Sammeli i Kommunikationspodden.

Att hitta, utveckla och behålla talanger är avgörande för framgångsrika organisationer. Men enligt entreprenören Carl Fredrik Sammeli misslyckas många företag med att frigöra medarbetarnas fulla potential.

I en intervju i Kommunikationspodden delar serieentreprenören Carl Fredrik Sammeli med sig av sina erfarenheter kring talangutveckling efter att ha byggt framgångsrika kommunikationsbyråer som Prime och United Minds.

– Många företag behandlar talangfrågorna väldigt traditionellt. Man utser en HR-chef och en HR-avdelning, sköter löneadministration och liknande. Men man tänker kanske inte individualiserat på talangfrågorna, säger Sammeli och tillägger att människor är olika och därför inte kan styras på samma sätt.

Sammeli menar att introduktionen av nya medarbetare ofta följer en föråldrad mall. Hans eget alternativ är en tvåveckorsperiod där nyanställda arbetar med kunduppdrag på förmiddagen och genomgår introduktion på eftermiddagen – där de får ta med sig verkliga problem från kundprojekten och lösa dem tillsammans med erfarna kollegor.

– Vi jobbade med riktiga klientprojekt på förmiddagen och på eftermiddagen jobbade vi med att utveckla dig och lära dig kulturen. Det viktiga är hur vi jobbar här, vad som sitter i väggarna och hur vi tänker, berättar Sammeli.

Enligt Sammeli presterar verksamheter med chefer som är aktiva i den operativa verksamheten oftast bättre än de med "högspecialiserade ledare som bara leder".

– De duktigaste cheferna ska vara med på kundmötena. De ska vara ute och träffa och behovsinventera och förstå. Det är där hela slaget står, säger han och tillägger att framgångsrika entreprenörer som Steve Jobs och Elon Musk kännetecknas av sitt engagemang i verksamheten.

Lyssna på hela avsnittet av Kommunikationspodden med Carl Fredrik Sammeli som handlar om talanger här

För att leda kreativa team till framgång krävs både individualiserat ledarskap och tydlig koppling till affärsmål, menar serieentreprenören Carl Fredrik Sammeli. I en intervju i Kommunikationspodden delar den tidigare Prime-grundaren med sig av sina erfarenheter kring hur man får kreativa människor att leverera affärsnytta.

Sammeli, som ledde kommunikationsbyrån Prime till internationella framgångar inklusive utmärkelser i Cannes Lions, pekar på en vanlig utmaning: att få kreativa individer att se kopplingen mellan sitt arbete och kundens affärsbehov.

– Många kreativa personer behöver motiveras att se att det är en kommersiell problemlösning vi ägnar oss åt. Vi använder kreativitet som metod för att lösa kommersiella problem, säger Sammeli i Kommunikationspodden.

En huvudpoäng i Sammelis ledarskapsfilosofi är att kreativa personer kräver individuell hantering. Han exemplifierar med en av sina tidigare anställda som fick magont av byråns prestationsmätningar med att en annan chef fick inskrivet sitt anställningskontrakt att byrån skulle bli bäst i världen – ett mål som uppnåddes fyra år senare.

– Där var hårda mål bra. Han var kanske den som betydde mest i resan att göra oss bäst i världen.

Lösningen för Prime blev att dela ledarskapet mellan olika personlighetstyper, där olika personer ansvarade för kreativitet, intäkter respektive kostnader. Trots att individualitet är viktigt i ledarskapet, förespråkar Sammeli starkt ett kollektivt arbetssätt. Hans recept för framgångsrika kreativa team är tydligt:

– Professionellt arbetssätt, höga ambitionsnivåer och bra människor. Det attraherar. Och du måste leverera i vardagen till de här människorna. Ge dem empati, passion och glädje av att lösa problem tillsammans. Då får du högpresterande kreativa team, avslutar han.

– Jag tror på det kreativa geniet i en kollektiv kontext. De som tycker det är skoj att lösa saker tillsammans med andra bra personer, de kan vara kreativa genier i en kollektiv kultur.

Lyssna på hela avsnittet om att sätta affärsmål för kreationerna med Carl Fredrik Sammeli i Kommunikationspodden här

Kommunikatörer och marknadsförare använder dagligen samma tekniker som främmande makter utnyttjar för att sprida desinformation. Men hur undviker man att själv bli påverkad? Pär Norén, utbildningssamordnare på Myndigheten för psykologiskt försvar, har konkreta råd till yrkesverksamma inom kommunikation. Det viktigaste verktyget för att upptäcka påverkanskampanjer är att lyssna på sina känslor, menar Norén. – När du ser ett budskap som gör dig väldigt känslomässigt berörd – arg, ledsen, orolig eller rädd – då försöker någon påverka dig att dela det vidare, säger han.

Hans råd: Ta ett steg tillbaka, ta ett glas vatten och tänk igenom budskapet innan du agerar.

Så sprids desinformationen Påverkanskampanjer börjar ofta i statskontrollerade medier och sprids sedan via falska nyhetssidor, sociala medier och "oberoende" bloggare.

En aktuell metod är "doppelganger-kampanjer" där falska nyhetssidor imiterar riktiga medier med nästan identiska webbadresser.

Praktiska råd för kommunikatörer Noréns främsta råd när du misstänker påverkan:

• Ignorera oftast – Att prata om desinformation kan sprida den vidare
• Prata med kollegor – Dela dina iakttagelser med andra i samma yrkesroll
• Dubbelkolla källor – Var extra noggrann med källkritik
• Använd nätverk – Samarbeta med andra organisationer och myndigheter

Enligt Säkerhetspolisen kommer huvudhoten från Ryssland, Kina, Iran, våldsbevakande islamister och våldsbejakande högerextrema utomlands.

Vad gör påverkan otillbörlig? – Det otillbörliga kommer in när man gör något normbrytande – när man ljuger. Det finns ingen kultur där ljugande är accepterat, förklarar Norén.

Skillnaden mellan vanlig opinionsbildning och otillbörlig påverkan är att den senare bygger på avsiktliga lögner för att skada demokratiska värden.

Vill du veta mer? Lyssna på hela avsnittet av Kommunikationspodden här.

Ny rapport från Internetstiftelsen visar radikala förändringar i hur svenskarna använder internet. För kommunikatörer och marknadsförare innebär utvecklingen att SEO-strategier behöver kompletteras med helt nya taktiker. Fyra av tio svenskar använder idag AI-verktyg, och bland dem som har gjort övergången sker en dramatisk förändring: över hälften ställer numera sina frågor till generativ AI istället för till sökmotorer som Google. Det visar den nya rapporten "Svenskarna och internet 2025" från Internetstiftelsen, som ger en omfattande bild av hur internetanvändningen förändras i Sverige.

Vill du veta mer? Lyssna på hela avsnittet av Kommunikationspodden. Programledare är Maria Marteleur.

Kommunikationsbranschen präglas av stress och ohälsa. Karin Hagman, vd för Sunt Arbetsliv och vice ordförande i Sveriges Kommunikatörer, varnar för att kommunikatörer riskerar att bli Sveriges sjukaste yrkesgrupp. I en färsk poddintervju i Kommunikationspodden lyfter Hagman fram de utmaningar som kommunikatörer, marknadsförare och andra i branschen dagligen möter. Det gränslösa jobbet, otydliga förväntningar och den ständiga förändringen med AI och nya kanaler skapar en stressig arbetsmiljö. – Man förväntas vara duktig på mycket. Alla har åsikter om kommunikation och det kan bli svårt att bli tagen på allvar för sin yrkeskompetens, förklarar Hagman. Råd för chefer Karin Hagman betonar chefernas ansvar: – Prata om det som är svårt. Lyssna på medarbetarna och hjälp dem utvecklas. Alla måste ha en utvecklingsplan för att vara anställningsbara på dagens arbetsmarknad. Hon understryker också vikten av grundläggande hälsofaktorer: – Du behöver äta bra, sova, träna och ha trygghet på jobbet genom goda relationer. För kommunikationsbranschen som helhet ser Hagman en framtid där relationsbyggande blir allt viktigare när AI tar över vissa uppgifter. – Nyckeln ligger i att våga prioritera, sätta gränser och fokusera på kvalitet framför kvantitet.

Lyssna på hela intervjun här i Kommunikationspodden

När Taylor Swift kom till Stockholm förvandlades staden till ”Swiftholm”. Nu avslöjar kampanjmakarna arbetet bakom Sveriges mest omtalade marknadsföringsinsats och en utvärdering visade att evenemangen genererade 848 miljoner i turistekonomisk effekt.

Stockholm Business Region vann Sveriges kommunikatörers stora kommunikationspris 2025 för kampanjen som förvandlade Stockholm till "Swiftholm" under Taylor Swifts tre konserter. Resultatet: över 19 000 mediemedelanden, 848 miljoner kronor i turistekonomisk effekt och 85% av stockholmarna som vill bo i en "evenemangstad".

Målgruppskunskap som grund –Vi insåg ganska snabbt att vi inte hade så mycket målgruppskunskap, förklarar Kristina Pernevill, projektledare för digitala kanaler. "Så vi letade upp ett community på Facebook och frågade om det fanns någon som ville vara vårt bollplank." Genom att lära sig om Swifties upptäckte teamet att fansen är intresserade av litteratur och att genuinitet är avgörande.

– De vill vara en del av vad Taylor Swift har för agenda – det är superviktigt i deras community, säger Monica Enqvist, kommunikationschef.

Samverkan som framgångsfaktor Nyckeln till framgången var enligt teamet den omfattande samverkan med stadens näringsliv. Genom näringslivsträffar informerades företagen om möjligheterna när Swifties från 130 länder skulle besöka staden och många hakade på och arrangerade olika aktiviteter, allt från Arlanda Express vars konduktörer bar cowboyhattar, till gallerior som skapade pop-up-stores.

– Vi tog fram en verktygslåda med färdiga posters, playlists, giffar och infographics som alla kunde använda, berättar Pernevill.

– Vi hade till och med vänskapsarbandstationer runt om i staden.

Mätbara resultat

Kampanjens effekter var anmärkningsvärda:

• 848 miljoner kronor i turistekonomisk effekt (långt över estimerat 500 miljoner)
• 19 000+ medieinlägg under sju dagar
• 20 miljoner dollar i annonsvärde
• En drönarfilm med "Welcome to Swiftholm" fick nästan 1 miljon visningar (86% nya målgrupper)

Ett särskilt drag var QR-koder på vänskapsarmbanden som genererade en tredjedel av alla besök på kampanjsidan.

Stadens reaktion överraskade Genom samarbete med Handelshögskolans lyckoforskare Mikael Dalén visade mätningar att 85 procent av stockholmarna vill bo i en evenemangstad – även bland de som inte gick på konserten.

– Det var tydliga lyckoeffekter i Stockholm att folk mådde bra av att känna att de bodde i en stor evenemangstad, säger Enqvist.

Taylor Swift själv summerade upplevelsen på sista kvällen i gul-blå klänning:

– Jag kommer aldrig göra misstaget att inte lägga in Stockholm Sverige i min turnéplan igen.

Vill du veta mer om hur de skapade en frangångrik kampanj? Lyssna på hela avsnittet av Kommunikationspodden här.

Hur hanterar du din tid som kommunikatör? Att vara produktiv kräver självkännedom och tydliga mål, menar planeringsexperten Dorotea Pettersson. För kommunikatörer som ofta jonglerar många uppgifter samtidigt kan hennes metoder vara nyckeln till bättre resultat.

I en tid när distraktion är en knapptryckning bort blir konsten att prioritera allt viktigare. I ett avsnitt av Kommunikationspodden delar Dorotea Pettersson, självutnämnd planeringsexpert, med sig av värdefulla insikter för kommunikatörer och marknadsförare som vill maximera sin produktivitet.

– Du behöver veta vad du idag lägger din tid på. Vad sysslar du med och vad är det du sysslar med som du egentligen inte ska syssla med alls, säger Pettersson.

Enligt Pettersson är nyckeln till ökad produktivitet att identifiera vad som faktiskt skapar värde för verksamheten. Hon menar att många kommunikatörer fastnar i aktiviteter som egentligen inte driver företaget framåt.

– Du måste veta vad ditt mål för ditt företag är och utifrån det ta fram vilka dina huvuduppgifter är. När du har definierat dina huvudsysslor behöver du knappt planera. Då blir planeringen väldigt lätt för du har inte så mycket att bolla med plötsligt, förklarar hon.

Ett konkret tips är att organisera arbetsdagen med det hon kallar "fokustimmar" där mindre motiverande uppgifter delas upp i 15-minuterspass. På detta sätt skapas momentum som driver arbetet framåt.

– Granska din kalender och identifiera vilka aktiviteter som faktiskt skapar resultat. Det är där den verkliga produktiviteten börjar, säger hon.

Lyssna på hela avsnittet av Kommunikationspodden med Dorothea Pettersson här

Nya SVT-serien "Priset som män betalar" tar sig an frågor om hur det har växt fram en ny alternativ kultur runt manliga influencers som inte syns alls i traditionella medier. Producenten och journalisten Frida Söderlund intervjuar olika människor om manlighet och varför dessa subkulturer har uppstått - och varför det verkar som om två olika narrativ verkar ha växt fram. Medverkande i programmet och här i Kommunikationspodden är också Benjamin som driver YouTube-kanaler "Benjoo" som fokuserar på frågor runt manlighet och vad det innebär att vara en man i dag och varför åsiktskorridorerna verkar ha uppstått.

“Vi krånglar till kommunikation väldigt mycket. Kommunikation ska vara enkelt. Ju mer vi använder avancerade ord eller verktyg, desto svårare blir det," säger Kimiya Näslund i en intervju med Kommunikationspodden.

Med över 16 000 följare på LinkedIn har Näslund byggt ett betydande nätverk genom en personlig kommunikationsstrategi som sticker ut i ett hav av rapporter om företagsresultat och marknadsframgångar.

– LinkedIn är för mig som ett torg där jag hänger. När jag kommunicerar handlar det inte om att skriva om årsredovisningar eller resultat. Det handlar om att beröra människor med känslor, förklarar hon.

Som invandrad från Iran för över 30 år sedan, fann Näslund att hon behövde bygga sitt eget nätverk från grunden.

– Jag hade inte barndomskompisar eller mammas kontakter som kunde hjälpa mig vidare i karriären. Jag var tvungen att skapa min egen plattform.

Näslunds kommunikationsstrategi bryter mot många konventioner. Hon prioriterar äkthet framför perfektion och delar såväl framgångar som motgångar.

– Bakom varje framgång har det funnits väldigt många motgångar, tårar och sömnlösa nätter. Det är inte bara gröna skogar.

För kommunikatörer som vill utveckla sin kommunikation erbjuder Näslund några nyckelperspektiv:

I sitt ledarskap använder Näslund kommunikation som ett verktyg för att skapa resultat i både mjuka och hårda värden. Hon betonar vikten av transparens och tydlighet, ibland över-tydlighet.

Näslund lyfter också fram utmaningarna med inkludering i arbetslivet.

– Sverige är väldigt duktigt på att säga att vi välkomnar alla, men inte i praktiken.

Hon menar att olika perspektiv och bakgrunder är en styrka som kan leda till snabbare framgång i organisationer.

För kommunikatörer som vill nå ut till en bredare publik är hennes råd enkelt: "Håll dig enkelt och håll dig så nära hjärtat som möjligt. För kommunikation är från människa till människa."

Att arrangera Eurovision Song Contest 2024 i Malmö blev en utmaning i att balansera folkfest med säkerhetsläge, terrorhot och internationella konflikter.

När Malmö stad tackade ja till att bli värdstad för Eurovision Song Contest var det ingen som kunde förutse de kommunikationsutmaningar som väntade.

– Det var en stegvis förändring. Det första började med att Sverige gick upp i förhöjd terrorhotsnivå under sommaren, nästan samtidigt som vi fick beskedet från SVT att vi skulle vara värdestad, säger Alma Tabak, tillförordnad presschef och enhetschef på Malmö stad.

Det som följde var en serie av sammankopplade händelser som krävde omfattande kommunikationsinsatser. Konflikten mellan Israel och Palestina efter händelserna den 7 oktober påverkade kommunikationen i hög utsträckning. Dessutom var det planerade koranbränningar i Malmö, omfattande fredsdemonstrationer och debatt kring Israels deltagande i tävlingen.

– Eurovision i Malmö blev internationell politik, säger Tabak.

Kommunikationsteamet fick ställa om från att marknadsföra en folkfest till att hantera oro och säkerhetsfrågor. Strategin handlade om att kontinuerligt omarbeta planerna utifrån omvärldsläget och att arbeta proaktivt, även i reaktiva situationer.

– Vi är en stad som jobbar tillsammans för alla. Vi står enade mot krig, mot hat och hot, och vi står för rätten att uttrycka sin åsikt alltid. Det är det som är Sverige, det är det som är Malmö, säger Tabak.

När Malmö stad utvärderade arbetet såg de att deras insatser hade gett resultat. De hade stärkt bilden av Malmö som en öppen och inkluderande stad, särskilt efter Eurovision. Arbetet nominerades även till Stora Kommunikationspriset i kategorin för kriskommunikation.

Vill du veta mer? Lyssna på hela poddsamtalet i Kommunikationspodden.

Blir du också svettig bara av tanken på att stå framför en kamera och leverera träffsäkra budskap eller intervjufrågor? Du är inte ensam. Men programledaren och tv-redaktören Susanne Delastacia kan det här med att leverera en trygghet till tittarna. I Kommunikationspodden delar hon med sig av sina främsta knep för att lyckas med presentationer framför kameran eller på scen.

Med 30 års erfarenhet i mediebranschen har Susanne Delastacia utvecklat en djup förståelse för kommunikationens konst.

Delastacia, som idag arbetar som programledare och tv-redaktör på Arbetsförmedlingen, har en bakgrund från kanaler som SVT, SR och TV4. Hon är övertygad om att framgångsrik kommunikation bygger på autenticitet.

– Det handlar om att vara närvarande. Jag måste mena det jag säger, säger hon i podden.

För den som känner nervositet inför att stå på scen eller framför kameran rekommenderar Delastacia den så kallade "superhjältepositionen" som ett knep för att stärka självkänslan inför att du går på en scen eller ställer dig framför en kamera. Hon har också egna knep för att undvika att nervositeten tar över.

​– Men det är naturligt med nervositet, även för de mest erfarna. Det viktiga är bara att inte låta den synas, säger hon.  

Hur hon gör för att det inte ska synas att hon är nervös? Lyssna på hela poddsamtalet i Kommunikationspodden.

Gustav Sundh, känd som "Skolgårdsläraren" med över 44 000 följare på Facebook, har revolutionerat hur skolgårdar kan fungera genom enkla men effektiva kommunikationsmetoder. Den prisbelönte läraren arbetar enligt ett eget koncept som inkluderar tydlig visuell kommunikation, positiv förstärkning och att skapa strukturer som förutser mänskligt beteende.

– Konflikterna bara försvann. Vi såg hur incidentrapporterna droppade med 80 procent bara efter fem månader, berättar Guastav Sundh om resultatet när han började bygga aktivitetsbaserade strukturer på skolgården.

Sundhs metoder bygger på flera nyckelprinciper som har relevans långt utanför skolgården. Han arbetar med vad han kallar "medkultur" – att göra saker tillsammans med barnen istället för att bestämma över dem. Hans koncept inkluderar tydlig visuell kommunikation, positiv förstärkning och att skapa strukturer som förutser mänskligt beteende.

Hans råd till kommunikatörer är glasklara:

– Trovärdighet är nummer ett. Sen ska du skita i förnissan och allt fluff. Tänk bara: Vad gör ingen annan? Våga tänka helt annorlunda.

Sundh, som beskriver sig själv som "en japansk raketforskare" som får arbeta autonomt, har byggt sin framgång på att identifiera vad som intresserar varje individ och skapa en bred palett av möjligheter. Hans arbetssätt har visat sig särskilt framgångsrikt för barn med olika diagnoser.

– Konflikter uppstår när intressen krockar med omvärlden, förklarar han. Hitta vad de är intresserade av och bygg utifrån det. Det handlar om att skapa meningsfullhet.

För alla som arbetar med kommunikation är Sundhs avslutande råd:

– Du ska beröra. Oavsett om du jobbar med reklam, marknadsföring eller kommunikation – du måste hitta rätt frekvens för att nå fram till mottagaren.

Lyssna på hela intervjun med Gustav Sundh i Kommunikationspodden

AI-verktyg blir allt viktigare för kommunikatörer. Magnus Gille, produktägare för AI Enablement på Scania och nyligen korad till Sveriges bästa AI-promptare, delar sina insikter om hur man kommunicerar effektivt med artificiell intelligens.

– Att promptra AI handlar mycket om att vara konkret och koncis, utan att bli pladdrig, säger Gille.

Gilles metod för effektiv promptning följer en strukturerad approach. Först tilldelar han AI en specifik roll, sedan ger han relevant kontext, och slutligen ber han AI att ställa följdfrågor om något är oklart. Detta liknar han vid ett målgruppsanpassat samtal.

Gille betonar dock att AI aldrig helt ersätter mänsklig kommunikation – särskilt inte i känsliga situationer.

– AI är ett verktyg bland många, precis som ordbehandlare eller PowerPoint. Ansvaret för att se till att kommunikationen är rätt ligger alltid hos människan.

För kommunikatörer som undrar över sin framtid i en AI-driven värld, har Gille ett lugnande perspektiv:

– Kommunikatörer kommer att fortsätta jobba med samma saker som tidigare, men med nya verktyg. Precis som ni anpassade er till mobiltelefoner, e-post och sociala medier, kommer ni att anpassa er till AI.

Gilles råd till kommunikatörer är att fokusera på att använda AI för att eliminera tråkiga, repetitiva uppgifter så att mer tid kan ägnas åt kreativt och strategiskt arbete. Samtidigt uppmanar han till en bred samhällsdiskussion om vilka gränser vi som samhälle vill sätta för AI-användning.

– Det är en fråga för oss alla att besvara tillsammans – vad vill vi använda AI till, och vad vill vi inte använda det till?

Lyssna på hela avsnittet av Kommunikationspodden med Magnus Gille

Trendkunniga Nicklas Hermansson ser ett paradigmskifte i hur vi kommunicerar och konsumerar innehåll. Enligt honom går vi mot en framtid där digital teknologi integreras med våra kroppar och att sociala medier dör ut.

Niklas Hermansson har under fem år byggt ett personligt varumärke genom sitt nyhetsbrev och föreläsningar om teknik, kommunikation och framtid. Efter en karriär som chef inom mediebranschen valde han en egen väg som har fokus på trendspaning. En av Hermanssons mest kontroversiella spaningar är att sociala medier nu dör.

– De sociala medierna har ju aldrig varit sociala. De var asociala nästan från början.

Algoritmerna har skruvats för hårt. Det blev hot och hat. Nu har vi delat upp oss, och de tappar relevans eftersom vi inte längre kan prata med de som tycker annorlunda, säger han.

Den växande trenden att människor "detoxar" från sociala plattformar beror enligt Hermansson på hur de får oss att känna.

– Det är som när du äter dålig mat. Du blir sugen på det, men känner dig dålig efteråt.

Forskningen säger inte att hjärnan skadas av att konsumera snabba klipp av låg kvalitet, men vi upptäcker andra nackdelar – svårt att somna, depressioner, och att ingenting annat blir kul längre.

Tankestyrd kommunikation Blickar vi framåt ser Hermansson en värld där AI utvecklas extremt snabbt. – Vi kommer att ha hjärnchip som gör att vi kan kommunicera genom tanken. Vi kommer att ha implantat i ögonen som visar digital information i vår verklighet. Det kommer inte finnas några skärmar kvar, utan vi styr allting med tanken.

Paradoxalt nog tror han att AI-utvecklingen faktiskt kommer att gynna mänsklig kreativitet.

– Det är kreativiteten som kommer att skilja människor åt, inte förmågan att göra saker. AI ger oss tid som vi kan lägga på kreativitet. Det blir en kreativ revolution, inte för att AI gör det utan för att vi får tid att komma tillbaka till det mänskliga, avslutar han.

Nicklas Hermansson har tidigare arbetat med digitalt berättande på Expressen, Aftonbladet, Bonnier News och Mittmedia.

Lyssna på hela intervjun i dagens avsnitt av kommunikationspodden 

I en tid där kommunikatörer allt oftare hamnar i skottgluggen varnar DIK:s förbundsordförande Anna Troberg för konsekvenserna av att ifrågasätta yrkesgruppens berättigande. "Det här är ett sätt att underminera tilliten till samhället," säger hon i dagens avsnitt av Kommunikationspodden.

Den återkommande debatten om huruvida det finns för många kommunikatörer inom offentlig sektor får kraftig kritik av Anna Troberg, förbundsordförande för DIK – facket för kultur, kommunikation och kreativ sektor.

– Man förväntar sig mer kommunikation, den ska vara tillgänglig på flera olika sätt, dygnet runt och kanske på flera olika språk. Det finns många fler kommunikationskanaler. Då kan man inte förvänta sig att klara sig med samma mängd kommunikatörer som för 20 år sedan, säger Troberg. Lyssna på hela intervjun i dagens avsnitt. 

I en tid där psykisk ohälsa ökar och många unga växer upp med mer digital än mänsklig kontakt, arbetar Mary Juusela för att stärka människors sociala färdigheter. I senaste avsnittet av Kommunikationspodden berättar grundaren av Lika Olika om sin unika metod och vision för ett mer empatiskt samhälle.

Mary Juusela minns tydligt känslan av utanförskap från sin egen uppväxt. Erfarenheter av mobbning och social exkludering formade henne tidigt – men istället för att låta det definiera hennes framtid, blev det drivkraften bakom företaget Lika Olika. – Min egen historia gav mig en djup förståelse för hur avgörande social tillhörighet är för vårt välmående, berättar Jusela i podcasten. Varje människa har en enorm påverkan på andra, men alltför få är medvetna om detta. Det som gör Juuselas metod unik är den praktiska erfarenhet som ligger till grund. Under tio år bodde hon med 700 olika familjer, en erfarenhet som gav henne en exceptionell inblick i olika sociala dynamiker och mänskliga beteendemönster. – Vi ser tydliga konsekvenser i form av ökande psykisk ohälsa, bristande empatisk förmåga och försämrad social kompetens, säger Jusela. Många vet inte längre hur man hanterar konflikter, läser av sociala signaler eller visar omsorg på ett genuint sätt. Hon säger att vikten av äkthet i kommunikationen har ökat. – Den största kommunikativa utmaningen idag är att våga vara sig själv, både i verkliga möten och på sociala medier. Perfektionism och rädsla för att visa sårbarhet skapar barriärer mellan människor, förklarar hon. Jusela menar att ärlighet skapar förtroende, något som är avgörande i hennes arbete med att få människor att reflektera över sina egna beteenden. – Folk känner om du är äkta eller spelar en roll. Att våga vara transparent och dela även mina egna tillkortakommanden gör att andra känner sig trygga att öppna upp, säger hon. Hela samtalet med Mary Juusela finns att lyssna på i det senaste avsnittet av Kommunikationspodden.

Stefan Molander är affärscoachen som tycker att relationer är det viktigaste av allt i livet och på jobbet. Han arbetar för affärsgemenskapen Circle Networks där han anser att kommunikation är det bästa verktyget för att skapa djupa och långvariga relationer.

I Kommunikationspodden berättar Stefan Molander om hur den som arbetar med kommunikation kan lära sig av hans metodik, som bland annat går ut på att skapa en verksamhet som håller över tid.

I kommunikationsbranschen är många frilansare eller anställda på korta kontrakt eller arbetar som konsulter. För de flesta tar det lång tid att bygga upp en verksamhet som håller över tid och som ger goda resultat tillbaka. För Stefan Molander är kommunikationen nyckeln för att lyckas attrahera och behålla nya och gamla kunder och uppdragsgivare.

– Nätverkande är konsten att vilja inspirera dig att vilja hjälpa mig och att det sker åt båda håll, säger han.

Han berättar om hur han genom gemensamma nämnare relaterar till varandra och att det är viktigt att vara genuin i sina värderingar – och sedan kommunicera dem. Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden 

Olle Lidbom är kommunikationschefen som också hinner med att vara författare, poddare, styrelseledamot och nyhetsbrevsproducent. I höstas släppte han boken Skolplattformen – en bok som har fått mycket uppmärksamhet.  I Kommunikationspodden dissekerar vi hur han gjorde för att skapa en bladvändare av ett till synes tråkigt material.

Boken Skolplattformen, som Olle Lidbom producerade under tre års tid under enstaka timmar efter jobbet och på helger, undersöker hur stora IT-företag har fått föräldrar till barn i Stockholmsregionen att vrida sig i plågor när de ska frånvaroanmäla sina barn. Det tyckte han var bra material för en bok.

I Kommunikationspodden berättar han om hur han gjorde när han skrev boken, vilka researchmetoder han använder och hur han valde att använda den fakta som han gjorde för att skapa en spännande bladvändare om ett till synes helt tråkigt som, enligt honom själv har varit helt underbevakat.

– Jag var väldigt metodisk i hur jag fick med alla byggstenar för en bra story i varje del av boken, säger han.

I Kommunikationspodden berättar han också om hur han orkar hålla igång så många projekt som möjligt samtidigt.

– Jag arbetar långsiktigt och har alltid varit otroligt intresserad av allt som har med media och teknik att göra, säger han.

Olle Lidbom är till vardags kommunikationschef på Norstedts, och driver Mediepodden tillsammans med Emanuel Karlsten samt hamnade som nummer tre på listan över Sveriges superkommunikatörer 2024. Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden

I denna säsongsavslutning bjuds det på flera nyheter från programledarna Max Landergård och Caroline Thunved. Caroline Thunved hoppar av som programledare efter två år i Kommunikationspodden och i det här avsnittet hör du vem som kommer ersätta platsen på det nya året. 

Och apropå nya år: vi går igenom spaningarna för 2025 och vad som kan tänkas ligga i blickfånget. 

Hållbarhetsexperten Tove Ahlström har 20 års erfarenhet i frågan och går i veckans avsnitt igenom hur den nya hållbarhetslagstiftningen påverkar svenska bolag.

Tove Ahlström är hållbarhetsexpert och hjälper bolag med sitt CSRD-arbete. I dagens avsnitt gästar hon Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden.

Hållbarhet EU-direktivet CSRD går in i årsredosivningslagen och har nu blivit lagstiftning. Lagstiftningen omfattar dock inte alla bolag, utan endast medelstora och större bolag. Samtidigt menar Tove Ahlström att många styrelser inte har den koll som krävs på hållbarhetsstyrning och hållbarhetsarbete.

- CSRD utgår från hela värdekedjan, hela vägen från gruvbrytning till förädling och därefter till slutkonsument som köper bilen. Värdekedjan är väldigt lång och bolagens ansvar följer hela vägen, säger Tove Ahlström.

Jennie Sinclair, företagare, investerare och kommunikatör är veckans gäst i Kommunikationspodden, där vi går in på rapporter och slutsatser om kommunikatörers framtid.

Jennie Sinclair besöker Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av kommun

Enligt Jennie Sinclair kommer AI effektivisera 35% av kommunikatörers arbete.

- Bolag kommer fortfarande vilja kommunicera. Antingen tar man bort folk eller så ser man till att utbilda sina medarbetare till att bli ännu bättre och då är frågan vilka future skills som behövs och där behövs kreativitet. Det är något som kommunikatörer står för väldigt väl, säger Jennie Sinclair.

Carl Fredrik Sammeli, grundaren av Prime och numera entreprenör och investerare, delar med sig av sin hemlighet bakom framgångarna och hur man skapar effektiva team bland medarbetare.

Sedan 2012 lever Carl Fredrik Sammeli i Sydafrika med sin familj, men han har inte slagit av på takten. Från Kapstaden driver han bolag och är också rådgivare åt andra i hur man skapar framgång inom professional services. Han siktade också högt när han grundade kommunikationsbyrån Prime.

- Vi var otroligt noggranna vilka vi valde ut vilka som skulle jobba här. Exempelvis att ”du förväntas jobba 60 till 80 timmar på den här firman om du ska bli partner”. Det är inga arbetsgivare som vågar säga så idag; att berätta vad som egentligen krävs. Vi skulle bli bäst i världen och det klarar man inte på 45 timmar, säger Carl Fredrik Sammeli.

Caroline Thunved:

- Jag älskar att du säger 45 timmar när det är 37,5 i Sverige.

Carl Fredrik Sammeli

- Ja, men då är det ju mellanmjölkverksamhet, och det är helt ok. Man får välja det helt själv, driv en mellanmjölksverksamhet, men det var inte det vi ville göra, säger Carl Fredrik Sammeli.

Lyssna på hela avsnittet i Kommunikationspodden.

Många är vi som varit där, stått i kulisserna med handsvett inför ett framträdande. Hur gör man egentligen för att bli bra på scen? Det vet Anna-Lena Björklund mycket om.

Anna-Lena Björklund är veckans gäst i Kommunikationspodden där hon möter Max Landergård och Caroline Thunved. Som moderator och underhållare har hon kommit att bli expert på att framträda och också få andra att prestera bättre på scen.

- Kommunikation för mig sker alltid på mottagarens villkor. För när jag jobbar så jobbar jag med slutmålet som start. Vad vill vi när vi går från den här konferensen, vad vill vi att publiken ska ha upplevt och vilka budskap ska de ha fått med sig härifrån?

Såväl i vardagen som på arbetsplatsen är det viktigt att inte tro att människor kan läsa mellan raderna, säger Anna-Lena Björklund.

Om man tittar utifrån användning så är Facebook störst i Sverige, men det är samtidigt fler svenskar som besöker YouTube. Men vilka är de, vad tittar vi på och i vilka kanaler? Internetstatistik ligger i fokus i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

Måns Jonasson, internetexpert vid stiftelsen Svenskarna och Internet är dagens gäst i Kommunikationspodden.

- Vi beter oss väldigt olika på internet. Vi äldre använder till exempel YouTube som ett uppslagsverk, medan yngre följer kanaler på YouTube, influencers och blir serverade vad som laddats upp senast, säger Måns Jonasson.

Snart drar konferensen Internetdagarna igång, en konferens som är helt digital, och hur skapar man ett lyckat onlineevent?

Under avsnittet slår Måns Jonasson också hål på myten om att Facebook kan höra allt du säger, hör hur i veckans avsnitt.

Det kommunikativa ledarskapet är i fokus när Kommunikationspodden gästas av Palle Lundberg, VD för Sveriges kommuner och regioner.

Efter 30 år som chef i kommuner har Palle Lundberg i sin roll som VD för Sveriges kommuner och regioner oupphörligt tankarna på hur hans ledarskap kan utvecklas. Och det började på fotbollsplanen. Hur det såg ut kan du höra i podden.

Just nu är hans största fokus kompetensförsörjningen.

- Vi har ett enormt problem med kompetensförsörjningen Sveriges befolkning minskar just nu. Det dör fler än det föds. Kvinnor har aldrig fött så få barn sedan 1700-talet som de gör nu. Vi har stängt gränserna och tar inte emot någon invandring och vi förändras demografiskt. De yngsta blir färre och det kommer inte finnas tillräckligt mycket med människor till välfärden och då måste vi hitta lösningar på detta, säger Palle Lundberg.

Vilket slags ledarskap är viktigt när man är VD för SKR?

- Jag måste vara genuint intresserad av deras frågor. Jag kan inte sitta på huvudkontoret och låtsas vara intresserad utan jag måste vara ute mycket hos medlemmar och lyssna in hur vi kan jobba tillsammans. Och det är vad ledarskap handlar om, att vara genuint intresserad av det kunderna är intresserade av.

Veronica Foberg Gustafsson, kommunikationsdirektör vid Beijer Bygg, är veckans gäst i Kommunikationspodden, där hon gästar Max Landergård och Caroline Thunved i studion.

Beijer har historiskt gjort många aktiviteter för sina kunder, under parollen ”vi bygger de som bygger” och satsar nu på att hjälpa branschen med kompetensförsörjning.

- Många har kommit till Sverige från andra länder och jobbat här. Nu när Ukraina ska byggas upp och med den svaga kronan så är det färre som kommer hit. Därför måste vi ha fler inhemska byggnadsarbetare här i Sverige. Därför måste vi locka fler till branschen, säger hon.

Lyssna på hela avsnittet i Kommunikationspodden.

Claes Bertilsson, presschef vid Sveriges Radio, gästar Kommunikationspodden för att svara på frågan om journalister är lika bra på att svara på frågor som de är att ställa dem.

I dagens avsnitt gästar Claes Bertilsson Kommunikationspodden med Max Landergård och Caroline Thunved. På frågan om det inte är frustrerande att folk säger saker i intervjuer som han inte håller med om svarar Claes Bertilsson såhär.

- En presschefs roll ska vara rådgivande. Det är inte jag som styr vad som sägs. Jag kan tycka att en person tar fel beslut, men måste utgå från det beslut som är taget. Det finns en bild av att pressisar bestämmer vad som ska sägas, och vi är absolut delaktiga men mer av rådgivare, säger han.

I samma avsnitt diskuteras också frågan om journalister och kommunikatörer är kollegor eller antagonister. Lyssna där du hör dina poddar.

Debatten om antalet kommunikatörer är både högljudd och högaktuell med regeringens ambition att effektivisera offentlig sektor. Finns det för många kommunikatörer? Vad får professionell kommunikation kosta – och vad kostar det samhället att inte kommunicera?

Max Landergård, moderator, Storstad AB Jesper Falkheimer, fil. dr och professor i strategisk kommunikation, Lunds universitet Robin Tuorda, co-founder och head of Sales, rek.ai Caroline Thunved, vd och generalsekreterare, Sveriges Kommunikatörer Thomas Hansen, kommunikationsdirektör, Umeå kommun Erik Bengtzboe, chefsekonom, Skattebetalarna

Är kommunikatörer hårdnackade gatekeepers som kontrollerar informationsflödet? Är journalister klickskapande junkies som jagar sensationella nyheter? I seminariet undersöker vi om kommunikatörer och journalister är antagonister eller har ett delat demokratiskt ansvar.

Maria Marteleur, moderator, Storstad AB Mårten Lyth, kommunikationsdirektör på Spendrups, ordförande för Sveriges Kommunikatörer Claes Bertilson, presschef, Sveriges Radio Torbjörn Sjöström, vd, Novus Gunilla Hjalmarson, head of external communications, SSAB Alicia Price, reporter, Resumé

AI-revolutionen förändrar vårt sätt att kommunicera och har en enorm påverkan på vårt dagliga liv. Denna teknologiska utveckling medför både möjligheter och utmaningar. Hur påverkar det vår vardag? Kan AI urholka vår demokrati genom att manipulera information och påverka åsiktsbildning?

Maria Marteleur, Moderator, Storstad AB Louise Barnekow, vd, Mynewsdesk Karin Zingmark, författare, rådgivare och talare samt tidigare chef för Microsoft Sverige Olle Zachrison, chef AI och nyhetsstrategi, Sveriges Radio Carl Heath, senior forskare och fokusledare för området digital resiliens, RISE Hanna Öster, kommunikations- och marknadschef, Sveriges Kommunikatörer

Camilla Buzaglo, kommunikationsdirektör PEAB, är dagens gäst i Kommunikationspodden. Hon besöker Max Landergård och Caroline Thunved i studion för att berätta om en satsning som lockade över tvåtusen kvinnor att söka till byggbranschen.

2024 vann PEAB Stora kommunikationspriset i kategorin Bästa påverkanskampanj.

- Utmaningen är att hela vår bransch är att få kvinnor till branschen. Det är svårt att få tag i arbetskraft och vi är väldigt mansdominerade. Så hur ser vi till att hela branschen vill komma och jobba i byggbranschen? Det är tre faktorer, tjejer kan inte så mycket om det, man tror att det är ett begränsat val och sedan är det normerna i samhället som skapar detta, säger Camila Buzaglo.

Hur Camila Buzaglo och hennes kollegor gick till väga kan du göra i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

Anna Siverstig, kommunikationsdirektör för Försvarsmakten är veckans gäst i Kommunikationspodden. Hon började utbilda sig i meteorolog men är nu högsta kommunikativa chef för ett av Sveriges mest kända varumärken.

Anna Siverstig möter Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att diskutera bland annat varför de nu är officerare och inte kommunikatörer som när titeln kommunikationsdirektör för Försvarsmakten.

- Sen några år tillbaka har Försvarsmakten valt att det är en officer som ska vara kommunikationsdirektör. Jag är inte kommunikatrionsutbildad på något sätt och fördelen med det är att jag kan Försvarsmakten. Jag har nätverket, hur drar man ärenden och så vidare. Sen har jag min kommunikationsavdelning med massa kompetenta människor som är utbildade i detta. Det är så jag tar mig an uppdraget, jag ska göra allt jag kan för att vara en bra chef och stötta mina medarbetare i att göra det som de är proffs på, säger Anna Siverstig.

Anna Siverstig berättar också att allt kommunicerar.

- Det som egentligen är allt från att vår Överbefälhavare har gått i Pridetåget till var vi åker med våra fartyg och flygplan, på vilket sätt och tillsammans med vem. Så sammanfattningen av FMs kommunikation är helheten och det är ett stort arbete vi håller på med hela tiden, säger hon.

Lyssna på hela intervjun i Kommunikationspodden.

Anna Almberg och Andris Zvejnieks har satt ihop en kurs om lägereldsmöten. I veckans avsnitt besöker de Kommunikationspodden för att förklara mer om vad det innebär.

Anna Almberg och Andris Zvejnieks besöker Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Tillsammans har Anna och Andris utvecklat en kurs som sätter ljuset på lägereldsmöten och på vilket sätt detta format kan vara överlägset andra sätt att möta varandra på arbetsplatsen. Bland annat när det kommer till förändringsledning.

- En grundprogrammering vi har är att undvika fara, den är starkare än belöningssystemet. Det är precis där det hela börjar och där måste vi som kommunikatörer tänka i förändring, att så fort någon säger ”nu ska vi göra på ett nytt sätt” så kan det skapa rädsla och oro direkt hos människor, säger Andris Zvejnieks, till vardags kommunikationskonsult på Stratvise.

Även feedback kan behöva anpassningar i mötesstruktur för att bli framgångsrikt.

- För att man ska lyckas med feedback är lägerelden superviktig, för den ger oss möjlighet att se varandra bortom vad vi presterar. Då finns det en grundtrygghet, att vi har en kontakt. För den som försvarar sig mest, är den som behöver mest erkännande för att den existerar. Det är den otryggaste som gör så. Arbetslivet behöver mer personlig kontakt, säger Anna Almberg.

Frida Skog, organisationspsykolog vid Sandahl Partners är gäst i veckans avsnitt i Kommunikationspodden och hon har både teorier och praktiska knep för hur du ska kunna bli en bättre chef.

Studion fylls av fyrfältare när Frida Skog besöker Max Landergård och Caroline Thunved i studion. Bland annat tar hon upp vad som också lyfts i en artikel av Harvard Business Review (länk nedan) om hur chefer ska göra arbetsplatsen attraktiv för medarbetare och hur man ska bidra till att hålla kvar medarbetare.

- Vänlighet seglar upp på mätningar över eftertraktade drag hos chefer. Så var det inte för 20 år sedan, då var det viktigaste med utåtrikting och målmedvetenhet. Vänlighet förutspådde förr inte framgång i ledarrollen. Det är fortfarande utåtriktning och målmedvetenhet som är viktigast hos chefer men vänlighet seglar upp i mätningar, säger Frida Skog.

Lyssna på hela intervjun i Kommunikationspodden.

Rethink your value proposition, HBR:

https://hbr.org/2023/01/rethink-your-employee-value-proposition

Från soluppgång till solnedgång, så heter Adidas kampanj som i onsdags vann Stora kommunikationspriset i kategorin Bästa externa kommunikation. I dagens avsnitt berättar Redwaan Hossain, brand communications manager för Adidas i Norden, om kampanjen som ledde till seger.

- Det är en lokal kampanj. PÅ Adidas jobbar man ofta med globala koncept när man ska släppa skor eller liknande. Då får man budget för lokala kampanjer. Men Adidas har aldrig satsat på en kampanj riktad mot muslimer under fastan. Vi ville komma med en lösning, och det som är unikt med kampanjen är…, inleder Redwaan Hossain.

Vill du höra hela berättelsen - lyssna på Kommunikationspodden.

Sedan millennieskiftet har Sveriges befolkning förändrats i grunden. IKEA är mitt uppe i en studie där de besöker människor med ursprung utanför Sverige för att se hur det nya folkhemmet ser ut. Linda Vikström Nielsen är kommunikationschef för IKEA i Sverige och idag besöker hon Kommunikationspodden för att prata om projektet.

- De många människorna i Sverige har förändrats väldigt mycket de senaste åren och vi kände att vi har inte riktigt koll. För att förstå livet hemma har vi besökt olika hem under 50 år och ställt frågor. Som vad har ni för drömmar med ert hem, vad bråkar ni om, vad behöver ni i tvättstugan och så vidare. Därför jobbar vi utifrån ”de många folkhemmen” där vi är ute i Sverige och möter människor som inte har någon stark relation till IKEA eller som kanske inte ens känner till IKEA, säger Linda Vikström Nielsen.

Lyssna på hela berättelsen, och om hur det var när Linda träffade Ingvar Kamprad för första gången.

Silvia Kakembo är dagens gäst i Kommunikationspodden som handlar om opinionsbildning.

Som nyutkommen författare till boken ”Mellan drömmen och slitet”, gästar Silvia Kakembo Max Landergård och Caroline Thunved i studion för att prata om att du inte alltid behöver en massa pengar för att bidra till påverkan.

- När man ska försöka rada upp metoder för opinionsbildning och påverkan kan det bli tråkigt. Vi som är kommunikatörer vet att man måste addera sin egna personliga touch på sakerna. Men om vi pratar om opinion så är det ganska basic. Till exempel att ta fram data, kontakta journalister, skriva debattartiklar, skapa en manifestation. Så det är ingen rocket science utan det handlar om hur du kommer fram till vad du vill göra och vad du tar fram, säger hon.

Lyssna på hela avsnittet och få dina tips om hur du kommer vidare, i Kommunikationspodden

Vågar du prata om döden? I samband med Covid ändrades samtalet och tog en annan form, menar Conny Solberg från Fonus. I veckans avsnitt av Kommunikationspodden pratar vi om det som inte borde vara lika svårt att närma sig.

Conny Solberg, presstalesperson för Fonus är dagens gäst i Kommunikationspodden och besöker Max Landergård och Caroline Thunved i studion.

- Om vi går tillbaka i tiden två, tre år så öppnade pandemin upp möjligheten att prata om döden. Sen var det såklart inget positivt med pandemin, men sättet vi pratade om döden öppnade upp, säger Conny Solberg.

- Jag har alltid varit fascinerad över psykologin som ligger i samråd med döden. Döden har jag aldrig varit rädd för och det har varit väldigt fint, för det har varit så mycket känslor där. Så att ta steget och börja jobba med begravning kändes rätt. Och väljer man det här yrket så är det något man dras till, någonstans har man en känsla av att man kan göra skillnad, säger han.

Andrea Lewis Åkerman, kommunikationschef på Google, är dagens gäst i Kommunikationspodden. Med Max Landergård pratar hon om vilka lösningar som finns inom AI just nu, och pratar också om vad framtiden kommer innebära med kommunikatörens relation till AI.

Det blir både konkreta och abstrakta samtal om AI när Andrea Lewis Åkerman besöker veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Bland annat glider samtalet in på den etiska aspekten av framtagandet av AI.

- Vi måste jobba tillsammans och när jag säger det innebär det inte bara att du anställer rätt funktioner till bolaget, utan att du också samarbetar med akademi och politik, säger Andrea Lewis.

Saknas det lagstiftning idag, tycker du, för att reglera AI?

- AI är för viktigt för att inte reglera. Det är mycket lagstiftning på gång, inte minst inom EU med AI Act. Där behöver man ta vara på möjligheterna men också säkerställa att AI används ansvarsfullt, säger hon.

Föreställ dig en solgul äng, eller en sjö i en skog. Det kan vara en plats att börja på när du förbereder dig inför ett mingel. I sin bok ”Bli ett socialt geni” skriver Isabella Alveborg om presentationsteknik, retorik och mingel.

Isabella Alveborg besöker Caroline Thunved och Max Landergård i Kommunikationspodden för att ge sina tips om hur man kan bli lite vassare i sociala sammanhang.

- Det viktigaste är att få personer att känna sig grundad. Man kan göra en mindfulnessövning som att ”gå till vattenhålet”. Innan man går ut på scenen eller in på minglet så kan man gå till en toalett eller hörnet av ett kapprum. Blunda, andas och visualisera en trygg plats. Så försöker man tänka på vad man hör och ser i sitt vattenhål, i mitt fall en skogsdunge. Ska man mingla så tänker jag i förväg vilka två eller tre saker jag ska prata om inte mer. Eller om man på scenen ska dra en rapport så sätter man målet, kliver ur sitt vattenhål och sedan in i situationen, säger Isabella Alveborg.

Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

Finns det något svenskar har mycket åsikter om, efter väder, så är det trafik. Anna Lihr har varit kommunikationsdirektör i tio år vid Trafikverket och i säsongspremiären av Kommunikationspodden träffar hon Max och Caroline i studion.

Statskontoret gjorde 2023 en utredning som bland annat kollade på kommunikationsarbetet hos myndigheter följer försiktighetsprincipen och matchar statlig värdegrund och satte ljus på begreppet ”beteendepåverkande kommunikation”

- Hur ska vi på Trafikverket tänka kring det. Låt säga att vi behöver kommunicera följande: ”om du ska ta dig från punkt A till C, så kan du inte åka via B för där pågår ett arbete”. Är det beteendepåverkande, eller är det bara information? Det är beteendepåverkan, men det är samtidigt information från en operativ myndighet som informerar folk om hur de lättast kan ta sig fram. Jag tror man ska passa sig för hårklyveri och se det mer som breda penseldrag. För vi som myndighet måste också ta oss igenom bruset och våga kommunicera modigt för att komma igenom bruset, och samtidigt mappas mot försiktighetsprincipen, säger Anna Lihr.

Framtiden står i fokus när Nicklas Hermansson gästar Max och Caroline i säsongsavslutningen av Kommunikationspodden. Det här är åtta trender du inte vill missa. 

Nicklas Hermansson har valt att fokusera på framtiden. Efter 20 år i mediebranschen har han jobbat mycket med utveckling av format och jobbar idag med ett eget nyhetsbrev med sextusen prenumeranter. Han är återkommande inbjuden framtidsspanare i SVT och vill gärna hålla koll på sin egen livscykel. Därför har han en klocka som ständigt räknar ner mot den sista dagen.

- Innan klockan hade jag en grej på kylskåpet, där jag prickade i hur många veckor jag har kvar att leva men nu har jag hittat klockan från en belgare som kan genom mina uppgifter kan se klockan, som gör mig mer modig. Min brorsa skulle egentligen få den men jag fick tillbaka den direkt.

I Kommunikationspodden är Nicklas Hermansson inbjuden för att dela med sig av åtta framtidsspaningar som är värt för en kommunikatör att hålla koll på inför 2024.

Lyssna på hela avsnittet nu!

Calle Swanson, kommunikationschef för Visita är veckans gäst i Kommunikationspodden, och mötte Caroline Thunved och Max Landergård i studion för att prata om upplevelseindustrin och restaurangbranschens nuläge, framtid och vilken roll kommunikation spelar för framgång.

• Det kommer då och då rubriker om ”nu rusar konkurserna” men det man mest märker på det är alla de som gör vad de kan för att undvika konkurser. Jag tycker man ofta ser att man drar ner rätter på menyn eller har stängt någon dag i veckan och det är nog mer det läget vi är i nu men det råder fortfarande en stor osäkerhet såklart i branschen, säger Calle Swanson.

Och vad var det Calle menade var den största utmaningen, som rubriken antydde? Lyssna på hela intervjun i Kommunikationspodden så får du reda på det.

Marianne van Rooijen är sjukhusdirektör för Akademiska sjukhuset i Uppsala, läkare och prisvinnare av Stora kommunikatörspriset i kategorin för bästa kommunikativa ledare. Idag gästar hon Kommunikationspodden för att berätta mer om sitt ledarskap.

Marianne van Rooijen besöker Max Landergård och Caroline Thunved för att berätta om sitt ledarskap i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

- Jag är kommunikativ som person. Jag pratar ganska mycket, jag lyssnar också ganska mycket. Jag tycker om att ha en dialog och det är nog hela basen. Ledarskap är kommunikation och kommunikation är ledarskap. Hur får man med sig människor, då måste man lyssna och prata och lyssna igen. Sen försöker jag också jobba med tydliga mål och kommunicera dem hela tiden.

Ledarna släppte 2020 rapporten ”I förändringens riktning”, där tittade de närmre på chefers kompetensbehov. Endast 15% instämde i att de kommer behöva vidareutbilda sig under de närmsta tre åren.

Carolina Engström Lökken är VD för rekryteringsbyrån WES är inbjuden till veckans avsnitt av Kommunikationspodden för att prata om hur vi ska se på lärande.

• Man måste dels omvärdera vad kompetensutveckling är. Vi lever i en omtumlande tid, geopolitiskt, värderingsmässigt… Det vi ser nu är att det ledarskap som kommer behövas framåt är inte bara de som vi haft de senaste åren. Vi måste jobba på vårt eget lärande och vår egen nyfikenhet. Men det är ju också något som vi tänker på när vi rekryterar. Vad är det för kompetenser och personligheter som vi ska leta efter? Det är ett mindset som människor och ledare måste ha för att vi ska klara omställningen. Där behöver ledare vara medveten och jobba med det. Man brukar ju säga att 40% av alla kompetenser kommer bytas ut de närmaste åren och det går ju inte ens att ta in vad det kommer betyda för en. Det går inte ens att ta in vad det betyder. Jag kommer bli helt inaktuell de kommande åren om jag inte lär mig nu. Men jag kan inte gå på kurser hela tiden, så hur ska man få till ett lärande. Och då tänker jag att allt börjar med…, inleder Carolina Engström Lökken. Hela svaret får du höra i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

Barakat Ghebrehawariat är föreläsare och nyutkommen författare till boken ”Får man säga svart?: från teoretisk ångest till terminologisk trygghet”. Idag besöker han Kommunikationspodden för att diskutera vad man får och bör säga, och i vilken situation vissa ord passar bäst. 

Barakat Ghebrehawariat besöker Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att diskutera sin senaste bok ”Får man säga svart?” och hur mångfald är ett ord som används fel i många sammanhang.

• Barakat Ghebrehawariat besöker Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att diskutera sin senaste bok ”Får man säga svart?” och hur mångfald är ett ord som används fel i många sammanhang. 

• Man behöver säga svart ibland. Om du går hem till din familj och förskräckt berättar att vi är en helvit organisation och vi har inte en enda svart person, och då ska du göra det eftersom du vill vidarebefordra en berättelse om att det förekommer diskriminering på arbetsplatsen. Men om du kommer hem och säger ”Jag såg en svart person”, så borde din normkritiska radar tjuta högt. Det finns stunder vi underbetalar hudfärg, och det finns stunder då vi överbetonar hudfärg, säger Barakat Ghebrehawariat i Kommunikationspodden. 

Lyssna på hela avsnittet här.

Det tillitsfulla ledarskapet

Johanna Faijersson, kommunikationschef vid Polisförbundet, gästar Max Landergård och Caroline Thunved för att djupdyka i det tillitsfulla ledarskapet. Tillit används på många ställen av flera chefer - men vad innebär det egentligen?

Johanna Faijersson, tidigare vid Cancerfonden och senast som konsult vid Reform Society, tillträdde tidigare i år som kommunikationschef vid Polisförbundet. I veckans avsnitt av Kommunikationspodden diskuteras det tillitsfulla ledarskapet.

”Som chef måste man visa vem man är som individ, även om man har en professionell och en privat del. Gruppen måste ändå förstå en lite, vad är viktigt för mig… det är en parameter. Jag har alltid velat förstå vem min chef är. Och då har man också möjlighet att vara sårbar och visa hur man tänker. Där finns fler chanser att bygga tillit. Det kan låta som att tillit är gulligt och snällt men det ryms många svåra delar i det, att ge feedback och ta tag i saker, våga blotta dem och arbeta med dem. Det är sådant vi oftast annars tycker är instinktivt jobbigt”, säger Johanna Faijersson. 

Charlie Stjernberg med ett långt förflutet på Prime och nu på den egna byrån Doyen är en av Sveriges främste krishanterare. Idag gästar han Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att dela med sig av sina insikter om vad som krävs för att en organisation ska vara rustad.

- Jag är personligen inte förtjust i riskinventering som verktyg, för vi tenderar att titta på det senaste som hände konkurrenterna. Titta på 9/11, då blev det förbjudet med knivar, sen kom skobombaren och då tittade man på skor. Om man inte är riktigt kreativ tenderar man att bara titta på tidigare kriser. Och det enda jag kan säga är att kriser uppstår där ingen ens haft en susning om att det hade kunnat ske. Vi talar då istället hellre om sårbarhetsanalys. Till exempel om en organisation har en HR-avdelning som inte kunnat hantera MeToo, eller inom compliance - ”vi vet att alla regler inte efterlevs”. Då får vi ett 360-perspektiv på vad som kan drabba en organisation. Men sen måste man ha den där rävfarmen bakom örat för det dyker ofta upp på så konstiga ställen, säger Charlie Stjernberg.

Lyssna på hela avsnittet här.

MSB:s kommunikationsdirektör och tidigare SVT-korrespondenten Morgan Olofsson gästar Kommunikationspodden för att berätta om hur myndigheten ska förmå hela Sverige att förstå mer om sin roll i totalförsvaret.

Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör vid MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, besökte Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att prata om hur MSB arbetar med att kommunicera totalförsvaret.

”Kommunikation är ett verktyg för demokrati. Det handlar om att göra saker gemensamt. I diktaturen behöver du inte ha något gemensamt. Det räcker med att Hitler, Putin, Stalin bestämmer. Det är någon som pekar på massan och säger att det här ska ni göra. Och det görs möjligen sen gemensamt men för att göra gemensamt handlar det om hela processen, och då blir kommunikationen både ett medel och ett ändamål. Putins motsvarighet till kommunikation är propaganda”, säger Morgan Olofsson.

Lyssna till hela intervjun i Kommunikationspodden.

All of us ska jobba för att öka representationen av rasifierade inom kommunikation och göra branschen mer jämlik. Grundarna Nicole Kavander, Roshanak Fatahian gästade Kommunikationspodden.

Under en inspelning i Visby besökte Nicole Kavander, Roshanak Fatahian Kommunikationspodden med Max Landergård och Caroline Thunved. Inspelningen gjordes i samband med Almedalsveckan. 

”Branschen är alldeles för homogen. Vi har vårt sätt att se på världen och med det kommer bias. Om vi bara har en homogen verkligen så blir det bara en verklighet och stereotyper som kommer. En tydlig stereotyp som vi kan se är i vilka sammanhang hur vissa människor får ses i olika sammanhang, som hur skildras en rasifierad? Om vi fortsätter mata in ett negativt budskap så spär vi på fördomar och känslor som vi kopplar till individer”, säger Nicole Kavander. 

Lyssna på hela avsnittet här.

I osäkra tider ställs allt högre krav på kommunikatören, något vi sett under pandemin, i hackerattacker och desinformationskampanjer. Kartan ritas snabbt om i vår omvärld och idag kommer en ny roll behöva läggas till för alla kommunikatörer. Hur säkerställer vi kommunikatörens roll i tider av kris, och i totalförsvaret? Hur kan kommunikationsavdelningar rusta sig och ta ansvar?

I panelen ingick Kristin Ek, som arbetar som kommunikatör vid den nyinrättade myndigheten för psykologiskt försvar, Linda Corswall, kommunikationsdirektör vid Socialstyrelsen, Svante Werger, särskild rådgivare vid MSB och Caroline Thunved, generalsekreterare och VD för Sveriges Kommunikatörer.

Seminariet spelades in under Almedalsveckan 2023

Almedalsspecial: AI har tagit världen med storm. Kommunikatörer vittnar om allt högre arbetsbelastning och resursbrist, samtidigt ser vi hur AI kan lösa många av de enkla arbetsuppgifter som tar mycket tid. Men hur säkerställer kommunikationsbranschen att AI blir en tillgång för kommunikatören, och inte ett hot?

Seminariet är inspelat under Almedalsveckan 2023. Gäster är: 

Karin Engström, kommunikationschef på AI Sweden

Janne Elvelid, ansvarig för samhällsfrågor på META

Andrea Louis Åkerman, ansvarig för kommunikation och public affairs på Google Louise Barnekow, VD MyNewsdesk Mårten Lyth, Kommunikationsdirekör Spendrups och ordförande för Sveriges kommunikatörer

Vilka är det som är ute efter att utöva desinformationskampanjer mot Sverige, vilka är deras mål och hur ska kommunikatörer bete sig? Magnus Hjort, (vik.) Generaldirektör för Myndigheten för Psykologiskt Försvar, gästar idag Kommunikaitonspodden. 

"Det finns olika typer av skäl att man är med i en flock. Om man är bytesdjur så kan man välja flocken för att välja att undvika att bli fångad i massan. Rovdjur kan välja att samarbeta för att nå sina mål. Samma sak gäller sekter, att man inte mår bra och sällar sig till en gruppering som inte är bra men det blir ett slags kognitiv dissonans av det", säger Magnus Hjort när han gästar Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Lyssna på hela avsnittet här. 

Kinaägande, kongressförhör och rykten om desinformation. Det har stormat över världen runt appen som har nära en miljard följare. Parisa Khosravi, TikToks kommunikationschef i Norden, är veckans gäst i Kommunikationspodden. 

TikToks VD Shou Chew blev kallad till amerikanska kongressen tidigare i år för att bli utfrågad om TikTok. Flera länders regeringar har gått ut och förbjudit ministrar och statsanställda att använda appen. Samtidigt har TikTok fler följare är katolska kyrkan och har på bara fyra år kommit att bli en stark konkurrent till andra plattformar som Facebook, Snapchat och Instagram. 

I veckans avsnitt är Parisa Khosravi, TikToks kommunikationschef i Norden besökare i studion och besöker programledarna Max Landergård och Caroline Thunved. 

Lyssna på hela avsnittet här. 

Det handlar om place branding i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Han representerar en kommun som är nominerad till årets stad - trots det ser kommunikationsdirektör Thomas Hansen att många har en förvrängd bild av Umeå och Norrland generellt.

Thomas Hansen, kommunikationsdirektör vid Umeå kommun gästar Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Han har mycket att vara stolt över. Dagens Samhälle har utsett Umeå kommun till att vara en av de nominerade i tävlingen Årets superkommun. Samtidigt tycker Thomas Hansen att det finns mycket jobb att göra.

• Jag tror att vi varit lite lata. Umeå har fått universitetet, Skellefteå var tilltänkta med tackade nej. Men nu när det händer saker på olika platser så måste vi tänka på vad som är unikt med oss och prata om mervärdet att stanna kvar, eller komma tillbaka. Där måste vi knyta oss närmre universitetet. Hos oss ligger universitetet nära stan men det ligger samtidigt lite avsides så studenterna hänger mer med varandra. Många är från södra Sverige och de återvänder om de inte träffar en partner kanske, säger Thomas.
• Jag har kollegor som skickar julkort till alumner och det är smart, för vid årsskiftet eller sommaren kan det finnas fönster där man strategiskt kan vara mer närvarande och då får vi vara uppmärksamma på vilken målgrupp vi ska välja, säger Thomas Hansen.

Lyssna på hela samtalet i Kommunikationspodden.

Mathias Wellström, grundare av talangbyrån Trib, är veckans gäst i Kommunikationspodden. Han träffar Max Landergård och Caroline Thunved i studion för att prata om varför många inte anses vara lika heta efter 40 och hur man ska stå ut för att få ett bra jobb.

Åldersdiskriminering på arbetsmarknaden var ett ämne som kom upp när Mathias Wellström besökte Kommunikationspodden. 

"Jag upplever att ålderismen är ett jätteproblem. Jag vet inte hur det är i andra branscher men inom kommunikation så tycker jag det är ett problem att man i alldeles för tidig ålder anses vara obsolet. Jag kan tycka att, om man åker ner till Spanien och hänger där så är de små barnen, vuxna och föräldrar… på restaurang så ser man att de har en annan relation till olika generationer, de förstår varandra bättre och kan se värdet av olika erfarenhet", säger Mathias Wellström.

Efter så många år i branschen har Mathias bra koll på hur man ska agera när man söker nytt jobb. 

"I mitt yrke handlar det om att förstå uppdragsgivarens nuläge och ambitioner, hur teamet ser och hur man vill fylla teamet. Sen handlar det att hitta rätt talang för den rollen eller den uppgiften. Det handlar mycket om att dels kunna titta på ett CV och på något sätt se att ”det här skulle kunna vara någonting” men sen att addera på känsla, upplevelse efter flera samtal med den personen det är viktigt", säger Mathias Wellström.

Lyssna på hela avsnittet i veckans upplaga av Kommunikationspodden

Linda Corswall, kommunikationsdirektör för Socialstyrelsen inledde sin resa som kommunikatör innan hon steg i graderna och idag är hon högst ansvarig för sextio medarbetare på myndigheten. Hur enkelt är det att gå från att vara kreativ idéspruta till att sitta i ledningsgrupp och ta handen från det operativa arbetet?

I veckans avsnitt av Kommunikationspodden besöker Linda Corswall Max Landergård och Caroline Thunved i studion, och hon reflekterar över hur hennes roll utvecklats.

”I Upplands Väsby landade jag i att vara chef och ledare är väldigt roligt, då får man jobba med mer än kommunikation.

Ledarskapet och jag brinner för att skapa team och boosta människors kompetenser och bygga ihop människor. De sociala frågorna ligger mig också varmare om hjärtat, så socialstyrelsen kändes rätt.

Det kan fortfarande finnas en sorg när medarbetare kommer på en idé som de sedan får göra ut och jag inte får delta operativt, men jag blev bra skolad i Upplands Väsby där laget går före. Jag som är gammal mittfältare älskar laget. Jag vill känna det i min grupp och då får jag kliva tillbaka. Men jag tror att när jag klev över till chefsroll när jag jobbade i kommun så blev vi som ett slags inhousebyrå och då kunde jag vara operativ i ledarskapet. Det var en bra känsla att jag fick det att fungera”, säger Linda Corswall.

Lyssna på hela avsnittet

Torkild Sköld är officerare som sadlade om och idag är han flitigt anlitad föreläsare som fokuserar på att få oss upptäcka vårt egenvärde. Idag är han veckans gäst i Kommunikationspodden.

Torkild Sköld besöker Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av Kommunikationspodden och han försöker förstå varför vi har så svårt att prata om vilka vi faktiskt är. 

- Jag jobbade ett kort tag med rekrytering, och när jag bad klienterna att kort berätta vilka de var - så berättade dem vad de har gjort. För vi är så prestationsinriktade så vi kan inte ens säga vill oss själva vem vi är. Det intressanta jag märkte då var att mina kollegor som också jobbade som rekryterare, hade inte heller lärt sig skilja på sak och person, säger Torkild Sköld. 

Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden

Som kommunikatörer har vi alla varit där. Någon chef kommer plötsligt en dag och säger att hen vill pryda omslaget av en prestigefull tidning, som om det vore den enklaste saken i världen. Johanna Snickars, kommunikations- och varumärkeschef för Alight, vet hur strategin ska läggas upp. 

Efter tjänster vid Nordnet, Ericsson och Microsoft är Johanna Snickars idag kommunikations- och varumärkeschef för Alight. Alight bygger och driver solcellsanläggningar och idag är Johanna gäst hos Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden. 

- Sätter du en strategi så märker du ganska fort om det funkar eller inte. Det viktiga för mig är att bygga förtroende genom  att ta ansvar, att "går det inte vägen, så är det på mig", säger Johanna Snickars som i podden också utvecklar på vilket sätt kommunikatörer kan utöva sitt ledarskap gentemot ledningsgrupper och interna beställare. 

Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Louise Barnekow, VD på Mynewsdesk, besöker denna vecka Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att prata om insikter, utmaningar för kommunikatörer och även diskutera AI, ett verktyg som Mynewsdesk numera arbetar med i sina tjänster. 

Mynewsdesk släppte för en tid sedan en rapport för Nordens som är byggd på en undersökning där 450 kommunikatörer har svarat på frågor. Kommunikationsexperter har också bidragit i rapporten med sina insikter. Utöver den utvecklade också Louise Barnekow sina resonemang om AI. 

- Detta är en typ av revolution som hänt med de här fantastiska algoritmerna som finns på marknaden. Det frigör tid, det kommer bli ett nära samarbete med AI och det blir högre kvalitet när vi faktiskt får tid att tänka stort och vara kreativa. Den kreativa processen tror jag man fortfarande behöver människor till som skapar nytt innehåll. Det finns tillkortakommanden inom vissa ämnen som AI är väldigt känslig med att ge rekommendationer kring, där det ligger väldigt starka värderingar i, där är AI väldigt neutral. Så om du vill vara opinionsbildande behöver du en kommunikatör som tar sig an den vinkling som behöver göras, säger Louise Barnekow. 

Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

Barncancerfonden genererade över 500 miljoner till barncancerforskning 2021. Johnny Kroneld, chef för kampanj och event är veckans gäst i Kommunikationspodden. 

”TikTok är en självklarhet bland kanalvalen men vi måste släppa kontrollen på ett annat sätt, för det är användarna som är kreatörerna”, säger Johnny Kroneld.

Max Landergård och Caroline Thunved tar emot Johnny Kroneld, chef för kampanj och event vid Barncancerfonden i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.  

Hur segmenterar ni?

Vi segmenterar otroligt många målgrupper, vi har barnfamiljer men de är segmenterade ytterligare, hur gamla är dina barn, var befinner du dig karriärmässigt, åldersmässigt… det finns otroligt mycket att ta hänsyn till. 

Vilket segment är enklast att få pengar från?

Barnfamiljer är de vi riktar oss mot. De som är 30-45 är föremål för de stora kampanjer som vi sjösätter tre gånger per år. Men det är samtidigt lite mer komplext än då. Som målgruppen yngre vuxna är inga stora givare, men de sprider gärna budskapet, det finns en brand love där. Å andra sidan har vi en mognare målgrupp som är 65 plus och ger stora donationer. Det går att vara effektiv för att kunna nå på ett trovärdigt sätt, säger Johnny Kroneld.

Hör hela intervjun i Kommunikationspodden. 

Jennie Knutsson kom till en organisation i fritt fall, åtminstone om man skulle lita på vad siffrorna sa om Aller som arbetsgivarvarumärke. Då inleddes en resa hon berättar om i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

Aller Media, grundat 1927, äger idag bland annat fyra kommunikations- och contentbyråer som är samlade inom Ahead Group (Narva, Make Your Mark, OTW och Oculus), e-handelsbolag och även tidskrifterna som de kanske är mest kända för. Femina, Hänt Extra med flera. 

Aller Media visade dåliga siffror när det kom till arbetsgivarvarumärke. Jennie Knutsson fick i uppdrag att vända trenden.  - Ledningsgruppen var för det första på och ville att jag skulle driva. Samtidigt var det en pedagogisk utmaning för kommunikation är inte en vetenskap på det sättet, där jag kan visa på ett diagram att "här är vi nu och följer vi bara den här formeln så kommer vi lyckas på tre år", men jag hade en känsla och en tanke att det här måste vi bygga, säger Jennie Knutsson.

Hör mer I Kommunikationspodden där hon gästar Max Landergård och Caroline Thunved. 

El, vatten och wi-fi. Saker konsumenter tar för givna. Hur ska Pia Rosin, kommunikationschef vid Telenor, bidra till att göra erbjudandet relevant? Idag är hon gäst i Kommunikationspodden. 

Pia Rosin började inom Kinnevik med investeringar relation 2001, och hon säger att Stenbeck var närvarande, alltid - enligt henne. 

- Han hans i huset, alltid, på ett sätt som var helt enormt. Snacka om kulturbärare. Jag pratade i telefon med honom en gång och jag minns att jag ställde mig upp när vi pratade, säger Pia Rosin.

När det kommer till kommunikation har Pia en fast övertygelse. 

- Utgå inte från vad du själv vill sälja. Utgå från vad andra har nytta av och vill veta. Var lite bjussig, då kommer folk att lyssna på dig. Vi kan bjuda på smarta tjänster och information. Hur man skyddar sig från bovar på nätet, eller vilken standard på wifi man ska ha. Vilka tekniska prylar som drar olika ström i olika sammanhang, sådana saker, säger Pia Rosin. 

Lyssna på mer i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

Fredrik Kullberg, journalist på tidningen Chef och författare till boken ”Svensk Floskelordbok - managementjargong, politiska plattityder, värdegrundbabbel” gästar Kommunikationspodden.

Bokaktuelle Fredrik Kullberg har kroknat på floskler, till den grad att han skrivit en hel bok där han listar ord som han tycker speglar tidsandan. Nu är han veckans gäst i Kommunikationspodden, där han gästar programledarna Max Landergård och Caroline Thunved. 

- En annan viktig sak vad gäller uppkomsten av det här snömosiga språkbruket är expertsamhället. Framväxten av de här många högspecialiserade funktionerna som vi sett så många av de senaste decennierna. Högutbildade människor som jobbar med högspecialiserade saker. Ganska hög status. Ganska hög lön. Funktionerna är inte glasklara för gemene man, plus att de är nya så pass nya, så har det blivit viktigt att skapa et fackspråk som skiljer den egna specialistfunktinen från andra. Det har fått det här språket att växa fram och blomstra, till exempel inom HR. Det här terapeutiska. Man pratar mycket om upplevelser. Som om ni får ett nytt misslyckat digitaliserat planeingssystem som är så misslyckat att ni varken kan planera ert arbete eller er framtid, så blir det gärna en fråga, inte främst om organisation utan om medarbetarupplevelse. Det här är eventuellt något som du upplever i din hjärna. Det hör man på ordet, att det är något subjektivt. Det hör man på ordet. Och på blir det ett subtilt sätt att förflytta ansvar från organisation till individ, säger Fredrik Kullberg.

Hör hela avsnittet i Kommunikationspodden. 

Efter 20 år som AD på byrå ville Helena Lyth växla om. Idag driver hon helenalyth.se och är sitt egna mediehus med kanalnärvaro och framträdanden. I Kommunikationspodden berättar hon om hur livet so influencer ser ut. 

Helena Lyth, kreativ inspiratör, besöker Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

- När jag jobbade på byrå fanns det copy, strateg, planer och man anlitade fotografer och stylister och allt. Jag är ju allt det där. När en kund kommer måste jag kolla budget, tidplan och vad som är unikt med produkten. Det ska vara unikt och jag ska köpa, laga maten, styla, fotografera, så ska jag själv vara med på bilden, och sedan skriva texter och publicera i alla möjliga kanaler och sedan ta hand om alla kommentarer. Jag tror inte folk förstår hur mycket jobb som ligger bakom. De som jobbar såhär, som influencers, är oftast enmansbyråer, säger Helena Lyth. 

Det har nog aldrig varit så svårt eller så roligt som det är nu att vara kommunikatör. Det menar Johan Eriksson som är dagens gäst i Kommunikationspodden. 

Johan Eriksson, mångfaldig prisvinnare och idag kommunikationschef för konsultbyrån PwC gästar Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden.

Kommunikation sitter ofta högt upp på agendan på företag och organisationer. Vi som representerar yrket sitter ofta i högsta ledningen vilket gör att omvärlden förstår att vi bidrar med ett värde, menar Johan Eriksson

- Området har utvecklats enormt. Tänk bara vad mycket som hänt på 10 år. Mycket brus vilket ger en utmaning men också möjligheterna. Å ena sidan var det enklare förr att nå ut med något internt och alla samlades kring sina lägereldar eller att man PR-mässigt får genomslag om man finns med på Rapport 19.30. Idag finns fler möjligheter men det är svårare eftersom det är ständig konkurrens om uppmärksamheten. 

Johanna Lindell, VD på DIK, är veckans gäst i Kommunikationspodden, där hon lägger fokus på att diskutera arbetsmiljön för kommunikatörer. 

DiK representerar 900 olika yrkeskategorier, där kommunikatörer utgör en stor del av medlemmarna i fackförbundet. Johanna Lindell, VD på DIK, gästar Max Landergård och Caroline Thunved i studion under veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

"Som kommunikatör förväntas du vara en allkonstnär. Du ska vara strateg, producent… Du ska vara expert på alla kanaler. En hel del tycker kanske ”det är väl bara att göra”, bara för att man själv lägger upp bilder på Facebook. Alla kan lägga upp någon rolig grej på Facebook, men att ha hela strategin för en organisations kanal i sociala medier är något helt annat. Många har vardagen att vara ensam som kommunikatör och då har du aldrig någon att bolla med, säger Johanna Lindell." 

Lyssna på hela intervjun här. 

Efter att ha innehaft tjänsten som kommunikationsdirektör vid Systembolaget kommer Kristina Stutterheim byta jobb. Som konsult ska hon rekrytera chefer. Som gäst i Kommunikationspodden pratar hon förändringsledning och om den perfekta arbetsintervjun. 

Som kommunikationschef för Lärarförbundet, Riksteatern och senast kommunikationsdirektör i fyra år för Systembolaget sadlar Kristina Stutterheim om och ska som konsult rekrytera chefer. 

I Kommunikationspodden gästar hon Max Landergård och Caroline Thunved. 

- Jag har rekryterar ganska många genom åren och när man väl sitter där så tycker jag man märker om personen är ”här”, är personen nyfiken, har personen ett intresse. Har man förberett sig? Även på chefsnivå kan det hända att man inte förberett sig, som på frågan om man vad vill utveckla hos sig själv. Det säger mig två saker, antingen att man inte är förberedd eller saknar självkännedom. 

Hur genomförs en lyckad förändringsledning, hur ska ledarskapet av idag utformas och hur ser Kristina Stutterheim på kommunikatörens roll? Hör allt i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

Bokaktuelle Per Schlingmann besöker Kommunikationspodden för att prata om kommunikationen under valrörelsen, krigets effekter och vad som krävs av en ledare idag. 

Tillsammans med Kjell A. Nordström har Per Schlingman just släppt boken Momentum som analyserar omvärldshändelsernas påverkan på samhället. Med klimatkris, finanskris och ett pågående krig är det många aspekter att förhålla sig till, som också banat väg för ett nytt sätt för ledningar att se på kommunikation, menar Schlingmann. 

- Det är styrelser som diskuterar frågor som tidigare legat hos kommunikationschefer och HR. Där har det skett en stor förskjutning i vad som är företagens konkurrensfaktorer. Där hamnar frågor som kommunikation, talangförsörjning, hur man organiserar sig, den typen av frågor, säger Per Schlingmann. 

Hör hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden där Per gästar Max Landergård och Caroline Thunved. 

En miljon dörrknackningar, skor, t-shirt och kepsar. Communication by merch ett tema när Helena Salomonsson, kommunikationschef för Socialdemokraterna är veckans gäst i Kommunikationspodden. 

- För oss startade allt på kongressen, då Magdalena valdes som partiledare. Det var som var roligt var att se henne som person att alla ser henne som en rättfram, orädd person och de elementet ville vi ha med när vi skulle bygga kommunikationen runt henne. Budskapsmässigt blev det tydligt när vi började jobba med henne att hon hade bestämt sig för tre prioriteringar, bland annat att vända stenar. Det började hon säga i sina första tal, och det tog vi rygg på - det som hon ville säga, säger Helena Salomonson. 

Lyssna på hela intervjun i Kommunikationspodden.

Dokumentärfilmaren från Falun har blivit kommunikationschef för Moderaterna. Mitt under valrörelsen ger Martin Borgs en inblick bakom kulisserna på den pågående valkampanjen.

Kommunikationspodden är tillbaka! I den nya säsongen delar Max Landergård programledaruppdraget med Caroline Thunved, generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer.

I säsongspremiären intervjuas Martin Borgs, Moderaternas kommunikationschef.  - Min mamma är socialdemokrat och min pappa är ohejdad centerpartist så de var inte jättenöjda i början. Familjemiddagarna är mer civiliserade nu än när jag gick med i MUF, säger Martin Borgs i Kommunikationspodden.  Vad är det som gör att du hoppar upp ur sängen? - Ja igår var det så att mitt Face ID inte kände igen mig, så just nu är det mycket. Men för mig har jag aldrig varit i närheten av något så komplext, och det blandat med engagemanget gör uppdraget oslagbart, säger Martin Borgs. Lyssna i Kommunikationspodden om Martin Borgs tankar om de olika kommunikationsinsatserna, strategi och budskap. 

Hur går det för Svenska kyrkan som varumärke? Är Gud en USP i deras kommunikation och hur ska kyrkan konkurrera om människor uppmärksamhet när medlemstal sjunker och många ser sig som sekulariserade? Har vi blivit rädda för de stora orden?

Ärkebiskop Antje Jackelén är dagens gäst i kommunikationpodden

Vilka konkurrenter har svenska kyrkan i dag vad gäller människors tro? Var kan svenska kyrkan differentiera sig? 

- I ytlighet, konsumism och jag skulle vilja säga en religiös analfabetism. Det finns inte utrymme för de existentiella frågor, som egentligen alla har. Frågor som vad är mening duger jag, är jag älskad. Och konsumism gör att vi blir till objekt. Vi blir kunder och konsumenter, snarare än att vi blir subjekt och medborgare och mogna personer. Analfebitismen gör att vi tappar språket för livets grundkunskap och avgrundskunskap, säger Antje Jackelén. 

Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden här!

Vilken berättelse har vi i Sverige om den svenske mannen? I marknadskommunikation, medier och diskurs pågår en intensiv diskussion sedan decennier om vem mannen är, har varit och borde vara. 

Varför är detta så intressant? Och varför går meningarna så ofta isär? Går det att vara oense? Är det för att vi vill se gemensamma nämnare när vi egentligen alla bara är individer, eller finns det tydliga gemensamma nämnare men vi är inte överens om hur vi ska tolka och använda datan? Ulf Mellström är professor i genusvetenskap. Han är bland annat författare till den uppmärksammade boken Män och deras maskiner och arbetar i dag med forskning kring mäns höga suicidtal. I över 30 år har han forskat om manlighet och i dag är han gäst hos Max Landergård i Kommunikationspodden.  I veckans avsnitt är temat den svenska mannen och berättelsen som densamma. Vilka som äger narrativet och hur män ska förhålla sig till det.  Finns det inte en förväntan hos kvinnor att män å ena sidan ska vara moderna men samtidigt vidmakthålla de gamla idealen av familjeförsörjare.  - Det finns fortfarande en fascination av den starka erövraren och utifrån ett genusperspektiv, utan att lägga ideologiska synpunkter på det, är det otroligt intressant. Det är ju det som är intressant med genus, den här komplexiteten vi bär med oss i vardagen och varför skulle det inte vara så? Det är det som drar mig till ämnet, varför jag är så fascinerad av det, säger Ulf Mellström.  Lyssna på intervjun i Kommunikationspodden. Kommuniktationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé. 

Hur är det att bedriva kommunikationsarbete på ett sjukhus? Anders Goliger, kommunikationsdirektör vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset är veckans gäst i Kommunikationspodden. 

Han var först journalist i 20 år vid exempelvis Tv4 och GöteborgsPosten. Bland annat arbetade han med Uppdrag Gransknings legendariske journalist Nils Hansson. I dag är Anders Goliger högst ansvarig för kommunikationen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.  Nils Hansson är väl den sista du skulle vilja ha ett telefonsamtal från i din nuvarande roll? - Nej det håller jag inte riktigt med om. Det granskande journalistiken bidrar till mycket bra. Samtidigt är det ju inte det roligaste samtalet man kan ta i tjänsten, men det är viktigt att offentlig sektor granskas. Den hållningen måste man ha i mitt jobb, säger Anders Goliger. 

Att jobba med kommunikation för ett sjukhus föreställer jag mig kan vara ett av de mest utmanande kommunikationsjobben man kan ta, fanns det några saker som gjorde att du tvekade inför att du skulle börja?  Vad Anders svarar kan du höra i veckans avsnitt. 

Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé.

Josef Stalin ska ha sagt, att det viktiga är inte vilka som röstar, utan vilka som räknar rösterna. Med detta citat inleder veckans gäster sin bok som behandlar frågan om att det demokratiska systemet är satt i gungning. Det menar författarna Torbjörn Tännsjö och Folke Tersman som tillsammans skrivit boken Folk och vilja som nyligen gavs ut. 

Tycker inte längre politikerna att alla medborgare är lika mycket värda? Hur länge har det pågått och framför allt, hur ska vi tänka kring kommunikation, avsändare och berättelse om verkligheten innebär att de vi förr litat på måste ifrågasättas?

Folke Tersman är professor i filosofi vid Uppsala universitet och Torbjörn Tännsjö är professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. De är bägge gäster hos Max Landergård i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

- Demokratin har varit anpassad efter vissa förutsättningar, handlingsutrymmet som stater haft har knaprats på bland annat på grund av globalisering och där har vi inte institutioner och mekanismer som kan lösa det på den nationella nivån, säger Folke Tersman.  Hur tycker ni att narrativet om demokrati sköts i dag? - Isabella Lövin sa när hon avgick att demokratin inte får tas för given, och det är ju en klyscha men om man ska ta den på allvar så måste diskussionen hållas levande och inte bara bli högtidsfraser, säger Torbjörn Tännsjö.  Finns det något sätt i hur man ska kommunicera politik som behöver ändras? Vilka politiska berättelser upplever författarna har varit de mest ärliga? Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden! Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé. 

Resumé har löpande rapporterar om psykisk ohälsa bland medarbetare och tidningen chef skrev för något år sedan att sju av 10 chefer mår uselt. Den internationella undersökningen ISSP Work Orientation kom i slutet av 2018 fram till att över en halv miljon svenskar är missnöjda eller mycket missnöjda med sitt jobb. Det finns många skäl till att må dåligt. Men hur mår vi bra? I sin senaste bok skriver filosofen Per Bauhn om dygder, normer, värderingar och framför allt syftet. I vårt samtal pratar vi om hur vi ska fatta beslut, han reflekterar kring syftet och mening. Lättsam fredag som vanligt i Kommunikationspodden med programledare Max Landergård. 

Har folk svårt att hitta ett gott liv i dag? - Jag tror att man av och till upptäcker en viss form av vilsenhet och att det kommer till uttryck i olust och desperation. Det kan man tycka är lite märkligt eftersom vi lever i en tid som är bättre än alla tider som några människor före oss har levt. Men frågan om meningen i livet är alla inte heller mottagliga för, säger Per Bauhn i podden. 

Är du snäll? Feg, grön, röd, eller kanske en giraff? Epiteten har haglat genom decennier då personlighetstester har utvecklats. Nu kommer en bok där författarna satt fokus på The Big Five - modellen som utklassar allt som tidigare gjorts. 

Petri Kajonius, docent i personlighets- och socialpsykologi och Anna Dåderman, professor i psykologi är bägge psykologiforskare och träffades på Högskolan i Väst där de båda är verksamma, då de fick idén till att skriva en bok tillsammans.  - Som kolleger har vi mötts på arbetsplatsen och identifierat att vi har gemensamma intressen. Mitt driv och iver att kunna förstå det här med personlighet i varför vi är som vi är och varför vi gör som vi gör, det får en så fin spegling i Annas långa karriär med just abnormal psykologi och även kombatanta situationer där det spelar roll vem du är. Vem som helst kan inte vara kravallpolis, eller stridspilot eller universitetsforskare. Då är frågan vad beror detta på och där har vi fått ett fint samarbete, säger Petri Kajonius.  Det har landat i boken "Vem är du?" som utkom i dagarna. Där tar forskarna greppet om The Big Five, eller femfaktormodellen som den också kommit att kallas - där de fem egenskaperna kallas samvetsgrannhet, neurotisism, extraversion, välvillighet och öppenhet.  Vad dessa egenskaper innebär och vad du kan ha för nytta av att känna till dem, det får du reda på om du lyssnar på veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé.

Vad har våren 2020 inneburit för hur vi ska jobba framåt med kommunikation och ledarskap? En panel från Ledarna, Arla och PostNord går igenom utmaningar och insikter inför framtiden.  Det var en tung panel som gästade Max Landergård i veckans avsnitt av Kommunikationspodden och det blev ämnet till trots en uppsluppen stämning under inspelningen som gjordes inför en liten publik i coronaanpassad lokal. Panelen fick först frågan om hur coronan påverkade deras verksamheter. 

Emma Riblom, i dag kommunikationschef vid Postnord. Tidigare på bland annat Eniro, British American Tobacco och även JKL. - E-handeln växte med 49% andra kvartalet, vi hade stora volymer att ta hand om och fler ville ha hemleveranser. Samtidigt som många medarbetare behövde vara hemma. Corona slog också mot oss. Så det har inte varit utan utmaningar men mycket positivt har också hänt, säger Emma Riblom. Hör henne utveckla i avsnittet. Sortera och bedöma Andreas Miller är förbundsordförande på Ledarna sedan 2018. Han har haft flera olika chefsuppdrag på Sveriges Radio, och han har tidigare varit ordförande för Medieledarna, en branschförening inom Ledarna.  - När pandemin drog igång gjorde jag en podd med ledare i pandemikrisen och ett tema som återkom, det var kommunikation. Som en butikschef som fick ta emot, sortera, bedömas och levereras till medarbetare och kunder. Det var många dimensioner och ställde stora krav på kommunikationen, säger Andreas. Hur ledarskapet utvecklats av Corona hör du i podden. 

Bunkring Caroline Starck är idag kommunikationsdirektör på Arla, tidigare kommunikationschef på försäkringsbolaget IF och dessförinnan bland annat på Ericsson.  - Folk började bunkra, det märke vi. Och restauranger stängde ner. Vi har två grenar både retail och till restauranger och univeristet bland annat. Så den ena ökade jättemycket och det andra tog tvärstopp. Det var svårt att veta hur länge det ska hålla på, en månad, ett år?, säger hon. Hur Arla tog tag i kommunikationen hör du i avsnittet.  Och var vad det den europeiska ledningen för Arla fick se i bakgrunden när Caroline Starck kopplade upp sin skärm för ett Teams-möte? 

Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden.  Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé. 

Med ett förflutet på bland annat Samsung där han var Nordic Brand Manager är det Kalle Olsson Bexell som nu rattar kommunikationen för Ski Team Sweden Alpine som head of marketing. Vad har nya distributionskanaler under coronaåret inneburit för sändningarna och varför har de en egen talkshow?  Kalle Olsson Bexell är veckans gäst via länk hos Max Landergård i Kommunikationspodden. Imorgon lördag startat storslalom i Sölden, Österrike och Sverige är på plats. Det var in i det sista osäkert om det skulle bli av. Kalle Olsson Bexell - Vi vill ju ha samma tillgång till tävlande som de andra. Jag har en kollega som ska ner och köra en skön videokonferensbonanza á la 2020 för att försöka få alla att kunna få det. Så får vi se hur det slutar, men vi har en plan.  Hur ser utmaningarna ut kommunikativt i samband med distansarbetet?

Ski Team Sweden Alpine har en egen talkshow, vad var viktigt att ha med och får de inte det utrymmet du tycker att ni borde få, är det därför de har kanalen? Lyssna på allt i veckans avsnitt. Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé.  Lyssna på veckans avsnitt här!

Som manusförfattare fick han skriva sin första TV-serie Aspiranterna för SVT 1994, sedan dess har Hans Rosenfeldt varit nöjeschef för SVT, programledare och skrivit romaner. Men det var först för tre år sedan han tyckte att han breakade. Varför är det så?

En varg hittas med rester av en människa i magen. Den avlidne verkar ha överlevt en blodig massaker i Finland. Hur och varför hamnade han i skogen utanför Haparanda? Det är med dessa rader berättelsen i romanen Vargasommar beskrivs. En kriminalserie som nu tar sin början.I veckans avsnitt av Kommunikationspodden gästas Max Landergård av manusförfattaren och bokaktuelle Hans Rosenfeldt. Han har varit nöjeschef på SVT, programledare för en lång rad program men det är som manusförfattare för Marcella (Netflix) och Bron (SVT) hans karriär tagit fart internationellt. han har varit aktiv med att skriva för olika plattformar och kanaler i över 20 år. Hur har han sett sitt eget berättande utvecklas över tid och vilka berättelser vill publiken ha i dag? Hur ser  skapandeprocessen ut och hur berättelser hos honom kommer till liv och fäster. 

Vilken personlighetstyp jobbar du bäst tillsammans med? - Jag jobbar bäst ihop med kreativa människor som tillför någonting i de processer jag är inblandad i, men som för dens skull inte tar kontroll över projektet. De som kompletterar mig, men jag har mitt kontrollbehov. Jag vill gärna att det blir på ett visst sätt och jobbar jag ihop med människor som vill ha det på sitt sätt blir det problematiskt. Jag har däremnot väldigt lätt för att ändra mig. Kommer någon med en bättre idé, så gör vi den. Jag har inga pretentioner, men när det väl ska bli ett slutgiltigt manus så vill jag att det ska bli som jag har tänkt mig. 

Vilken är den mest användbara kritik han fått? Varför pressar han sig själv så hårt? Lyssna på senaste avsnittet av Kommunikationspodden!

Detta är det tredje och avslutande avsnittet i kommunikationsdramat om byrån Creatograph. Den lilla start upen Creatograph har precis fått sitt första stora uppdrag. Offerten är godkänd och nu ska de skapa en presentationsfilm för det svenska IBS-sällskapet.

VD:n Cecilia Groop har sammankallat två av sina kollegor till ett kreativt möte. Eventprojektledaren Anders Wingegren har precis dragit sin storslagna och kostsamma idé. Nu är det dags för byråns egna regissör Daniel Burman att presentera sin idé som ska vara en varumärkesstärkande aktivitet för byråns kund svenska IBS-sällskapet.

I ljuddramats andra del får reklambyrån Creatograph i uppdrag att skapa upplevelser åt svenska IBS-sällskapet. Cecilia Frodes och Magnus Kreppers karaktärer försöker men får inte till det. 

Creatograph är reklambyrån i Stockholm som kämpar i motvind. Men nu finns det en chans till ljusning. IBS står för irritable bowel syndrome. Fenomenet är också känt som colon irritabile – känslig tarm. Har du IBS har du magsmärtor, gaser, diarré och förstoppning. Vänföreningen det svenska IBS-sällskapet vill driva forskningen framåt. För att skapa uppmärksamhet kring sitt varumärke har Svenska IBS-sällskapet bett Creatograph om nya idéer och den här morgonen är det kreativt möte som VD:n Cecilia Groop bjudit in eventprojektledare Anders Wingegren och regissör Daniel Burman till. 

Ljuddramat Creatograph är en satsning från Storstad i samarbete med Resumé och sänds i tre delar i Kommunikationspodden. Nu kan du lyssna på senaste avsnittet här. 

Kommunikationspodden bjuder i dag på första avsnittet av ljuddramat Creatograph med Cecilia Frode och Magnus Krepper i ett par av rollerna. Dramat gestaltar kommunikationsbyrån Creatograph, som ständigt kämpar i motvind.  Att driva en kommunikationsbyrå är inte alla gånger enkelt. Den här historien tilldrar sig på en liten start up i Stockholm. Cecilia Groop är VD. Hon har varit utbränd tre gånger och strör bisorpol i sitt te. Hon har lovat ägarna att byrån ska vara börsnoterad inom ett år och brukar tänka på en podd där någon sa att de är en Ameri-can och inte en Ameri-can’t. Cecilia säger därför ja till allt, så länge det går fort och går att fakturera.

Anders Wingegren är en karismatisk eventprojektledare. Han oroar sig aldrig, förutom att bli utstött. Han gillar event, röda mattor och puss på kinden. Champagnehinkar, GANT, seglarloafers och solnedgångar. Anders är rädd för åldrandet och slänger sig därför med ungdomliga uttryck. Anders brukar säga att han är bra på att delegera, det brukar Daniel säga är en finare omskrivning för att vara lat. 

Daniel Burman är byråns regissör. Han tror att hela världen ser ner på honom under tiden han blickar upp mot de stora mästarna Zetterling, Altman och Spielberg. Han vill tillhöra de övre konstnärliga luftlagren. Han hoppas att byråjobben kan skapa en portfölj med tillräcklig verkshöjd som kan ge honom tillträde till Oscarsstayetter och Guldpalmer.

Dessa tre själars vägar har korsats och tillsammans bildar de en brokig skara som kallar sig Creatograph. De har inte alltid så lätt att umgås, men vad skulle Anders göra utan Cecilias driv, vad skulle Cecilia göra utan Daniels integritet och vad skulle Daniel göra utan Anders fingertoppskänsla för vad som är inne och inte. 

Och det är här vi möter dem. 

Den här morgonen är Daniel Burman och Cecilia Groop inbjudna till deras kund motorsågsbolaget. Motorsågsbolaget står i begrepp att lansera en ny produkt och har därför beställt en reklamfilm för Facebook av kommunikationsbyrån Creatograph.  Ljuddramat Creatograph är producerat av Storstad i samarbete med Resumé.  Lyssna på avsnittet här. 

För 5300 år sedan försökte en 45-årig man ta sig över Alperna. Men han kom inte hela vägen utan konserverades till eftervärlden så pass bra att när kroppen återfanns 1991 fanns det flera slutsatser forskarna kunde dra av hur Ötzi, som han kallas, levde och vilket samhälle han verkade i. Det var också detta fynd som dagens gäst Johan Norberg valde att inleda sin bok med. 

Johan Norberg är författare och debattör. Han bok ”Till världskapitalismens försvar” som släpptes 2001 såldes till flera länder och han har i över 20 år varit en flitigt anlitad och läst föreläsare och författare. 

I nästa vecka släpper han sin senaste bok ”Öppen/Sluten” och i dag är han veckans gäst hos Max Landergård i Kommunikationspodden.  - Öppen är definitivt hotad i dag och man kan se det rent direkt från många av våra politiska institutioner som vill ha en lösning för framtiden vilket kan innebära handelshinder och självförsörjning som är ett sätt att hålla borta konkurrens från annat håll, säger Johan Norberg i veckans avsnitt.  Lyssna på podden här. 

Waking up, powermind, calm, motivation, headspace. Alla är dem appar som gör anspråk på din förmåga att leva i nuet. Men hur pass användbart är det att leva här och nu? Författaren Bengt Ohlsson diskuterar mindfulness i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.  

Bengt Ohlsson är författare. Hans krönikor följs av tusentals i Dagens Nyheter och förutom att ha skrivit ett tjugotal böcker och vunnit Augustpriset skriver han också relationsråd till läsare i Amelia. I somras deltog han  som programvärd i Allvarligt Talat och fick en fråga om nuet och den frågan och det svaret handlar veckans avsnitt i Kommunikationspodden om. 

- Att leva i nuet förutsätter historielöshet. På en arbetsplats strävar man ju efter någonting. Ett bättre kvartalsresultat eller att få det eller det kontot. Det är ju väldigt framåtsyftande. I romanskrivandet måste du både vara extremt mycket i situationen och det du skriver just nu, samtidigt som du måste ha en känsla för var det här nuet förhåller sig till vad som kommer i nästa kapitel, i nästa och nästnästnästa. Och ha en vag känsla för vad som hänt innan. Det är därför författaryrket är så knepigt. Du ska ha 100-procentig närvaro i det du skriver, och inte. Det är en omöjlighet men det är en omöjlighet du har att hantera, säger han.  Lyssna på senaste avsnittet här!

Har våren 2020 gett plats för den kommunikativa organisationen? Morgan Olofssons berättar om sina första arton månader som MSB:s kommunikationsdirektör och vad han önskar att han gjort bättre under coronakrisens start under våren. 

I februari 2020 inföll vad vissa har kallat för en ny tideräkning. Charterplan vände från Kanarieöarna, torgen tömdes på människor, dödstalen steg. Sverige och världen fick skåda något som till en början kom att likna en krigsberedskap där fienden var coronaviruset. Nu har sommaren har passerat och inför den stundande hösten: finns det några lärdomar man kan dra från den kommunikation som bedrivits när hela världen höll andan? 

I centrum av många frågor befann sig myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och ansvarig för kommunikationen vid myndigheten är Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör vid MSB. I säsongspremiären av Kommunikationspodden berättar han för programledaren Max Landergård att 

- Det räcker kanske inte att en myndighet är med i fyra minuter på en pressträff en dag utan det krävs annat för att vi ska nå ut ordentligt. Om vi är ute efter beteende, hur vi ska bete oss som människor levande i Sverige, säger han. 

- Jag är en demokrat. Jag ser en utmaning där demokratin utmanas och om vi som system inte kan hantera de påfrestningarna som det här utgör och jag önskar att vi hade kunnat lyfta fler perspektiv tidigare, säger han. 

Hör hela intervjun i Kommunikationspodden på Spotify, Acast eller iTunes. 

Det började med en krypande känsla av att allt inte går rätt till, och har mynnat ut i en bok om hur genus kommuniceras och behandlas på svenska lärosäten. I dag släpps boken Genusdoktrinen av Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn.

2016 inledde regeringen sitt arbete i vad de kallar för Jämställdhetsintegrering. På regeringen hemsida kan man läsa att “Att utveckla jämställdhetsintegrering som strategi är en av de viktigaste prioriteringarna inom jämställdhetspolitiken. Regeringen bedriver ett arbete med att stärka jämställdhetsintegrering på alla departement och berörda myndigheter.” Denna Jämställdhetsintegrering, inte minst på landets universitet var något som fick dagens gäster att skriva en hel bok de kallar Genusdoktrinen och nu är de här för att berätta om den. Välkomna till Kommunikationspodden Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn. 

Gästerna i Kommunikationspodden är Anna-Karin Wyndhamn är universitetsadjunkt vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs univeristet och även författare.  Ivar Arpi, ledarskribent Svenska Dagbladet och också medförfattare till Genusdoktrinen.

Anser ni att yttrandefriheten har förändrats, får man inte säga vad man vill längre?

- Det har aldrig funnits någon total frihet, men det är uppenbart att vi rör oss mot att det begränsas mer och mer. Det vi skildrar i boken och som många vittnar om är att många är rädda för repressalier och att man inte får forska om vad man vill, säger Ivar Arpi. 

Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

"Det moderna kriget är här och nu"

Coronaläget har satt nytt ljus på frågan om globalisering och nationsgränser - och vad händer när andra staters trollfabriker letar sig in i ditt vardagsrum och den mobilen du scrollar runt på? I det här avsnittet ska vi prata om informationspåverkan och en ny typ av krigsföring som använder långt fler än soldater i gröna uniformer som brickor i sitt spel.

Även om Anton Lif är krisrådgivare till vardags kallar han sig också propagandaofficer. Detta sedan han ingick i PsyOps-förbandet i Enköping, ett engagemang som bland annat tog honom till Afghanistan. I dag gästar han Max Landergård i Kommunikationspodden. 

- Vi använder metodik från sälj och marknadsföring för att vinna kriget. Istället för klassiska militära maktmedel så anvämnder man ordet, text och bild för att påverka olika målgrupper, säger Anton Lif.  

Hur orolig ska man vara som privatperson, tjänsteman eller företagare att man används i syften man kanske inte ens har koll på?

- Man ska räkna att man gör det, att man används kontinuerligt. Jag nyttjas som en bricka i spelet dagligdags. Jag delar information utan att vara medveten om det. Men vi är alla delar av en verlkighet där vilseledande information sprids, säger han. 

Vilka är hans tydligaste svenska case på informationspåverkan i närtid?

Har frågan om informationspåverkan blivit viktigare nu?

Vilka tecken har han sett till informationspåverkan under rådande pandemi?

Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Almedalsveckan är inställd. Ett historiskt beslut som drabbar flera sektorer nationellt och regionalt. Kommer en av Sveriges mest uppmärksammade juliveckor komma tillbaka i samma form? 

Mia Stuhre, projektledare för region gotlands värdskap för Almedalsveckan är veckans gäst i Kommunikationspodden. 

- Veckan innan beslutet togs att inte genomföra Almedalsveckan trodde jag att det skulle lösa sig, men sen kom förbudet med 50 personers-gränsen och även andra beslut. Och jag fick signaler från kommuner och regioner att de inte har tid och ork att tänka på Almedalsveckan i sommar, säger hon.

Mia Sthure har innan jobbat med sponsring som egenföretagare och som verksamhetsutvecklare inom Region Gotland innan hon 2017 blev projektledare för Almedalsveckan. 

- Jag tror att gotlänningarna kommer förstå vad Almedalsveckan betyder för Gotland, men också för Sverige. Det kan vara så att resten av Sverige ser att detta är en plats som inte bara består av rosémingel och lobbyister, utan detta är en plats som är till nytta för vårt samhälle. Vi behöver komma oss samman och prata om Sverige framåt. När väl vi får lov att börja träffas igen kommer demokratiska mötesplatser som Almedalsveckan att vara med betydelsefulla än tidigare, säger hon.  - Vad händer med Gotland och gotlänningarnas ekonomi när Almedalsveckan inte blir av?  - Hur ska ni marknadsföra Almedalsveckan inför 2021? - Vad kommer vara fokus för 2021? Lyssna på fredagens avsnitt!

Hur får man kunden att fokusera på marknadsföring i tider av kris eller lågkonjunktur? Henrik Stampe är VD på Volt - byrån som fick stor uppmärksamhet i branschen när de kammade hem Försvarsmakten som kund 2016. Men nu är det Corona. Tvättar han händerna, och borstar han tänderna - och varför frågar Max Landergård det?

Henrik Stampe, VD Volt, är veckans gäst i Kommunikationspodden. Han klev in som delägare Volt i begynnelsen 1999.  - Min pappa var VD för Colgate och jag är hårt fostrad i att sätta kunden i första rummet.  Och borsta tänderna.  - Jag var faktiskt med i en Colgatereklam när jag var liten. "Inga hål", var budskapet men det visade sig inte stämma på mig i det fallet för jag har haft dåliga tänder, säger han.  Henrik Stampes team på Volt säger han inte har påverkats så mycket negativt av krisen men att de behöver följa utvecklingen noggrant. Samtidigt kan mycket hända i byråvärlden om omvärlden är i gungning och kunderna börjar oroa sig. Vad gör folk fel på kundsidan i rådande läge? - Jag tycker alla försöker hitta nya sätt att bete sig. De flesta löser utmaningarna men det gäller att hitta formen för det, säger Henrik Stampe.   Hur ska man motivera att hjulen ska fortsätta rulla hos de kunder, som - i stunder när tiderna är oroliga - drar ner på marknadsföringen det första de gör?

Svaret Henrik Stampe ger finner du i Kommunikationspodden. 

Är syftesdrivet ett bra läge i coronatider? Vi pratar om syftesdrivna kampanjer i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Kommer budgetinsatser rädda små byråer efter coronautbrottet, vad ville SAS med sin reklamfilm och vt tar också tempen året efter på Gilette och Arbetsförmedlingen.

Björn Owen Glad, varumärkeschef på Spoon Agency och Jessica W Sandberg, föreläsare och strateg som driver det egna bolaget Besvärlig sedan 1977 gästar Max Landergård i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

I måndags hölls en pressträff på regeringskansliet. På pressträffen deltog finansminister Magdalena Andersson där en rad kraftfulla åtgärder presenterades. Åtgärderna som föreslås är att kunna skjuta upp arbetsgivaravgifter och att arbetsgivare får statligt stöd för att kunna permittera medarbetare. Under veckan har flera åtgärder mötts av mycket kritik. Breakit skrev under torsdagen om att regeringens korttidspermittering inte omfattar enmansföretag. Staten står för sjuklönekostnadern upp till 14 dagar och det gäller också enmansföretag som tillerkänns ett schablonbelopp. Företag kan också söka anstånd för skatteinbetalningar retroaktivt från 1 januari 2020. 

- Det kommer säkert lindra en del, men vi vet inte för vi är bara i början av detta och hur många affärer som kommer gå i stöpet och vilka som kommer förlora jobbet, säger Björn Owen Glad. 

I avsnittet diskuteras också syftesdrivna kommunikationsaktiviteter, a.k.a. woke ads. SAS som inledde året med att leverera en jättesnackis hamnar under lupp igen fast också i ljuset av helt andra nyheter.

- Först skulle jag säga att den stora diskussionen var hur de hanterade reaktionerna, inte filmen i sig, säger Jessica W Sandberg.

Vad tycker panelen om hur hanterade SAS reaktionerna?

Vilka varumärken lyckas med syftesdrivet?

Hur tror ni Corona kommer slå mot branschen? 

Är det ens lönt att göra reklam för annat under tiden Corona pågår?

Lyssna på resten i avsnittet!

Riggade upphandlingar, prisförvirring och administrativa skärseldar. Är offentlig upphandling den bästa lösningen när offentlig sektor ska anlita kommunikationsbyråer? 

Kommunikationschefen Åsa Olsson, inköpare Alexandra Dalle Vacche bägge från Upphandlingsmyndigheten samt Hampus Brynolf, vice VD för Intellecta deltog i en panel på torsdagen om offentlig upphandling för kommunikationsbyråer. De gästade Max Landergård i Kommunikationspodden. 

- Vi tittar på alla upphandlingar som kommer ut inom kommunikation, vi läser ett par hundra per år och svarar på ett fyrtiotal och jag kan bara bekräfta bilden att det (kompetensnivån reds. anm) varierar väldigt mycket. Ibland känns det som att det inte deltagit en kommunikatör i upphandlingen utan bara deltagit upphandlare. Och ibland upplever vi motsatsen, att en upphandlare inte varit inblandad utan bara någon som kan kommunikation, säger Hampus Brynolf.

Är offentlig upphandling en rättssäker metod? 

- Det är den minst dåliga men är behäftad med många problem, säger Hampus Brynolf. 

Uppkom Upphandlingsmyndigheten för att folk ute i landet inte har en aning om vad de håller på med så nu måste man ha en hel myndighet som hjälper dem? 

- Det är en svår fråga. Man såg ett behov att använda upphandling som ett verktyg på ett mer strategiskt sätt än vad man gjort tidigare. Dels komma tillrätta ännu mer med rättssäkerhetsfrågorna men också ställa krav på ett annat sätt för att få till den här samhällsutvecklingen, säger Åsa Olsson. 

Vad behöver bli bättre när det kommer till offentlig upphandling inom kommunikation?

Vad gör många kommunikationsbvyråer fel när de deltar i upphandlingar? 

Hur kan kommunikationsbyråer bli bättre på ramavtal och därigenom öka sina chanser att vinna upphandlingar?

Lyssna på panelen i veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Caremablöjor, Coronavirus och minns ni löpet när det stod att Malou von Sivers skulle smugglat en VHS i trosorna genom tullen?

Vad är sant och vad är falskt i det medierna rapporterat och är detta något som ändrats drastiskt?

Staffan Dopping och Stig-Björn Ljunggren är aktuella med boken Inte lögn, inte sant - en bok som jämför verklighet med medieverklighet.

Bokatuella Staffan Dopping och Stig-Björn Ljunggren besöker Max Landergård i Kommunikationspodden. 

Är polariseringen i medierna ett svenskt fenomen eller är det ett bredare västvärldsproblem. 

- Jag har inte den inblicken, men när det handlar om obenägenheten att se egna brister och utöva självrannsakan, den är dålig kan jag säga hos svenska medier. Jag vet inte om den är bättre i andra länder men det är ett delproblem, säger Staffan Dopping. 

- Vi tar mer illa vid oss när folk tar du svängarna litegrann. Det här är ett land som för fan inte haft en revolution sedan 1700-talet, stora daldansen, så har vi inte haft en sådan här rejäl urladdning. Jämför med de brittiska, när de elegant förolämpar varandra i de parlamentariska debatterna, deras tabloider, eller politiker i andra länder kan anklaga sina motståndare för att de är från en annan planet eller ’du äter kattungar’ eller sådär. nu har det också börjat komma in i Sverige och då reagerar vi litegrann, säger Stig-Björn Ljunggren. 

- Den utbredda fruktan hos medierna om att det kommer gå åt pipan och vi kommer inte klara oss, och affärsmodeller och sånt där det gör det hela mycket värre och det är både si och så med självförtroendet bland både mediechefer och journalister, säger Staffan Dopping. 

Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé. 

När vi är barn vet vår omgivning ofta vart vi är på väg och hjälper oss att utvecklas i rätt riktning. När vi är vuxna är det inte lika säkert att omgivningen står och stöttar och hejar på. Vad gör det med vår psykologiska utveckling? 

I avsnitt 100 av Kommunikationspodden är Kristina Elfhag gäst. Hon är psykolog och har skrivit boken Livsutvecklingens psykologi som plöjer igenom många områden av det människa medvetandet och hur världen sett på vår utveckling genom århundradena.

Lyssna på hennes insikter i veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Vad är skillnaden mellan sludging och nudging - och vet vi när vi utsätts för det? Ida Lemoine, VD på Beteendelabbet gästar veckans avsnitt av Kommunikationspodden och berättar vad vi behöver veta om nudging inom kommunikation. 

2017 tilldelades Richard Thaler nobelpriset i ekonomi för sin forskning om nudging. Begreppet spreds som en löpeld och har använts i alla olika sammanhang. Men vad är egentligen nudging och hur kan den på bästa sätt användas i kommunikation och marknadsföring?  - Allt från ett ansökningsformulär till en cellprovskallelse. Hur ser den ut och hur kan den utformas för att nå dit man vill, säger Ida Lemoine som gästar Max Landergård i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

I vilka sammanhang av marknadsföring är nudging bäst? Vilka framgångsrika och misslyckade exempel finns? Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden!