Avsnittet är inspelat live inför publik på Birka. I avsnittet diskuteras bilden av “Vikingen” och hur den använts som ideal under de senaste 200 åren och använts för att skapa olika gemensamheter. Kanske kan arkeologisk kunskap och praktik vara en viktig ingrediens för att skapa ett mer inkluderande användande av vikingatiden och skapa en större gemensamhet som innefattar fler människor?
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Referenser:
Hesselbom, Ted & Lihammer, Anna 2021. Vikingen : en historia om 1800-talets manlighet, Historiska Media.
Musik av Sound Nobel
Avsnittet är inspelat live inför publik på Birka. I avsnittet diskuteras bilden av “Vikingen” och hur den använts som ideal under de senaste 200 åren och använts för att skapa olika gemensamheter. Kanske kan arkeologisk kunskap och praktik vara en viktig ingrediens för att skapa ett mer inkluderande användande av vikingatiden och skapa en större gemensamhet som innefattar fler människor?
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Referenser:
Hesselbom, Ted & Lihammer, Anna 2021. Vikingen : en historia om 1800-talets manlighet, Historiska Media.
Musik av Sound Nobel
Med anledning av Göteborgs 400-årsjubileum pratar vi om en av stadens äldsta boplatser som vid sin upptäckt kom att förändra synen på stenåldern i området. Nya undersökningar av Sandarnaboplatsen har gett fördjupade kunskaper om denna 10 000 år gamla boplats.
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Referenser
Alexandersson, Henrik & Persson, Maria 2021. Göteborg 400 år - Platser med historia, Fornminnesföreningen i Göteborg.
Andersson, Stina mfl. 2005 Fångstfolk och bönder – Om forntiden i Göteborg. Göteborgs Stadsmuseum.
Andersson, Stina & Wigforss, Johan & Nancke-Krogh, Sören (red.) 1988. Fångstfolk för 8000 år sedan – om en grupp stenåldersboplatser i Göteborg, Kungälv: Goterna
von der Luft, Magnus & Sandin, Mats & Thorsberg, Kalle 2018. Göteborg 15:1 och 516 inom Sandarna 18:3 m. fl., Göteborgs socken och kommun, Arkeologisk förundersökning, Rio Göteborg.
Musik av Sound Nobel
Med anledning av Göteborgs 400-årsjubileum pratar vi om en av stadens äldsta boplatser som vid sin upptäckt kom att förändra synen på stenåldern i området. Nya undersökningar av Sandarnaboplatsen har gett fördjupade kunskaper om denna 10 000 år gamla boplats.
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Referenser
Alexandersson, Henrik & Persson, Maria 2021. Göteborg 400 år - Platser med historia, Fornminnesföreningen i Göteborg.
Andersson, Stina mfl. 2005 Fångstfolk och bönder – Om forntiden i Göteborg. Göteborgs Stadsmuseum.
Andersson, Stina & Wigforss, Johan & Nancke-Krogh, Sören (red.) 1988. Fångstfolk för 8000 år sedan – om en grupp stenåldersboplatser i Göteborg, Kungälv: Goterna
von der Luft, Magnus & Sandin, Mats & Thorsberg, Kalle 2018. Göteborg 15:1 och 516 inom Sandarna 18:3 m. fl., Göteborgs socken och kommun, Arkeologisk förundersökning, Rio Göteborg.
Musik av Sound Nobel
Vi grottar ner oss i den vanligaste dateringsmetoden inom arkeologin och pratar om vilka fördelar och begränsningar den har. C14-metoden har med rätta kallats för en revolution inom den arkeologiska vetenskapen.
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Referenser
Burenhult, Göran (red.),1999, Arkeologi i Norden 1, Natur och Kultur.
Vill du C14-datera något kan du göra det t.ex. här: https://www.geologi.lu.se/forskning/laboratorier-utrustning/laboratoriet-14c-datering
Musik av Sound Nobel
Vi grottar ner oss i den vanligaste dateringsmetoden inom arkeologin och pratar om vilka fördelar och begränsningar den har. C14-metoden har med rätta kallats för en revolution inom den arkeologiska vetenskapen.
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Referenser
Burenhult, Göran (red.),1999, Arkeologi i Norden 1, Natur och Kultur.
Vill du C14-datera något kan du göra det t.ex. här: https://www.geologi.lu.se/forskning/laboratorier-utrustning/laboratoriet-14c-datering
Musik av Sound Nobel
Ett kortare avsnitt om en ovanlig fornlämningstyp. Hällmålningar vittnar om ett samhälle där jakten har haft en central roll. Vad kan tusentals år gamla bilder berätta om den tid och de människor som en gång målade dem?
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Referenser:
Aronsson, Kjell-Ake och Ljungdahl, Ewa, 2000, “Nyupptäckta hällmålningar i Jämtland och Härjedalen : bevarande, dokumentation och tillgänglighet” Fornvännen 95
Burenhult, Göran (red.),1999, Arkeologi i Norden 1, , Natur och Kultur.
B Schulz Paulsson, C Isendahl, F Frykman Markurth, 2019, “Elk Heads at Sea: Maritime Hunters and Long‐Distance Boat Journeys in Late Stone Age Fennoscandia”, Oxford Journal of Archaeology.
Ramqvist, Per H; Bergman, Ingela; Liedgren, Lars, 2016, “Hällmålningarna i Gaskávrre: nordliga bilder med geometriska motiv”, Arkeologi i Norr, Umeå: 2016, Vol. 15 : 1-36
Welinder, Stig, 2009, Sveriges Historia 13000 f.kr. - 600 e. Kr., Norstedts
Musik av Sound Nobel
Ett kortare avsnitt om en ovanlig fornlämningstyp. Hällmålningar vittnar om ett samhälle där jakten har haft en central roll. Vad kan tusentals år gamla bilder berätta om den tid och de människor som en gång målade dem?
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Referenser:
Aronsson, Kjell-Ake och Ljungdahl, Ewa, 2000, “Nyupptäckta hällmålningar i Jämtland och Härjedalen : bevarande, dokumentation och tillgänglighet” Fornvännen 95
Burenhult, Göran (red.),1999, Arkeologi i Norden 1, , Natur och Kultur.
B Schulz Paulsson, C Isendahl, F Frykman Markurth, 2019, “Elk Heads at Sea: Maritime Hunters and Long‐Distance Boat Journeys in Late Stone Age Fennoscandia”, Oxford Journal of Archaeology.
Ramqvist, Per H; Bergman, Ingela; Liedgren, Lars, 2016, “Hällmålningarna i Gaskávrre: nordliga bilder med geometriska motiv”, Arkeologi i Norr, Umeå: 2016, Vol. 15 : 1-36
Welinder, Stig, 2009, Sveriges Historia 13000 f.kr. - 600 e. Kr., Norstedts
Musik av Sound Nobel
Arkeologipodden kommenterar och funderar kring den stora arkeologinyheten om ett spektakulärt depåfynd av en stor mängd bronsföremål som hittats strax utanför Alingsås. Vilka frågor väcker fyndet och vad kan man tänka sig att det får för betydelse framöver?
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Referenser:
Burenhult, Göran (red.) 1999. Arkeologi i Norden 1 + 2, Natur och Kultur.
Thedéen, Susanne 2010, “Demonstrativa depositioner - begravningspraktiker speglade i bronsålderns depåer?” i Bronsålder i Stockholms län - aktuell forskning, Stockholms läns museum och Stockholms läns hembygdsförbunds arkeologisektion.
Digital pressträff 29 april: Unikt bronsåldersfynd i Västra Götaland: https://www.vgregion.se/f/kulturutveckling/press-och-media/digital-presstraff-29-april/
Musik av Sound Nobel
Arkeologipodden kommenterar och funderar kring den stora arkeologinyheten om ett spektakulärt depåfynd av en stor mängd bronsföremål som hittats strax utanför Alingsås. Vilka frågor väcker fyndet och vad kan man tänka sig att det får för betydelse framöver?
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Referenser:
Burenhult, Göran (red.) 1999. Arkeologi i Norden 1 + 2, Natur och Kultur.
Thedéen, Susanne 2010, “Demonstrativa depositioner - begravningspraktiker speglade i bronsålderns depåer?” i Bronsålder i Stockholms län - aktuell forskning, Stockholms läns museum och Stockholms läns hembygdsförbunds arkeologisektion.
Digital pressträff 29 april: Unikt bronsåldersfynd i Västra Götaland: https://www.vgregion.se/f/kulturutveckling/press-och-media/digital-presstraff-29-april/
Musik av Sound Nobel
Tillsammans med arkeologen Benjamin Grahn Danielsson från Picea Kulturarv pratar vi om hur man inom arkeologin använder sig av olika relativa dateringsmetoder och vilka möjligheter det innebär.
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Referenser
Burenhult, Göran (red.),1999, Arkeologi i Norden 1, Natur och Kultur.
Gräslund, Bo. 1974. Relativ datering. Om kronologisk metod i nordisk arkeologi. Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet
Musik av Sound Nobel
Tillsammans med arkeologen Benjamin Grahn Danielsson från Picea Kulturarv pratar vi om hur man inom arkeologin använder sig av olika relativa dateringsmetoder och vilka möjligheter det innebär.
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Referenser
Burenhult, Göran (red.),1999, Arkeologi i Norden 1, Natur och Kultur.
Gräslund, Bo. 1974. Relativ datering. Om kronologisk metod i nordisk arkeologi. Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet
Musik av Sound Nobel
Arkeologipodden reflekterar loss och svävar ut i tankar och funderingar om hur vissa fornlämningar får ett annat utseende och innebär en annan upplevelse när de är täckta av ett snötäcke. Frågan är om denna skillnad betydde något för de forntida människorna?
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Musik av Sound Nobel
Arkeologipodden reflekterar loss och svävar ut i tankar och funderingar om hur vissa fornlämningar får ett annat utseende och innebär en annan upplevelse när de är täckta av ett snötäcke. Frågan är om denna skillnad betydde något för de forntida människorna?
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Musik av Sound Nobel
I många fall har gravrösen fått vara sinnebilden för den tid som vi kallar för bronsåldern. Här tittar vi närmare på vad ett gravröse är, hur det ser ut och vad det kan berätta om den tid som det uppfördes i. Vi diskuterar också bilden av bronsåldersröset som fenomen och konstaterar att allt kanske inte alltid är vad det verkar vara. Nu kör vi Arkeologipodden mot röset!
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Referenser:
Artelius, Tore 2005. ”Bronsåldersbygden som sprack – om rösemonumentens ålder i södra Västergötlands inland.” i Goldhahn, Joakim (red.) Mellan sten och järn. Del II. Gotarc Serie C. Arkeologiska Skrifter No 59.
Burenhult, Göran (red.) 1999. Arkeologi i Norden 1, Natur och Kultur.
Goldhahn, Joakim 2006. “Från landskapens monument till monumentens landskap - om döda och efterlevande med exempel från äldre bronsålder, 1700-1100 cal BC.” i Østigård, Terje (red.) Lik og ulik - Tilnærminger til variasjon i gravskikk. Bergens universitet.
Ängeby, Gisela och Ragnesten, Ulf 2020. Röset vid Arendal - en mångbottnad historia, Rapport 2020:23 Arkeologerna, Statens historiska museer.
Östlund, Annika 2013. Tossene 314 och 1017, Sotenäs kommun, Särskild undersökning. Rio kulturkooperativ.
Musik av Sound Nobel
I många fall har gravrösen fått vara sinnebilden för den tid som vi kallar för bronsåldern. Här tittar vi närmare på vad ett gravröse är, hur det ser ut och vad det kan berätta om den tid som det uppfördes i. Vi diskuterar också bilden av bronsåldersröset som fenomen och konstaterar att allt kanske inte alltid är vad det verkar vara. Nu kör vi Arkeologipodden mot röset!
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Referenser:
Artelius, Tore 2005. ”Bronsåldersbygden som sprack – om rösemonumentens ålder i södra Västergötlands inland.” i Goldhahn, Joakim (red.) Mellan sten och järn. Del II. Gotarc Serie C. Arkeologiska Skrifter No 59.
Burenhult, Göran (red.) 1999. Arkeologi i Norden 1, Natur och Kultur.
Goldhahn, Joakim 2006. “Från landskapens monument till monumentens landskap - om döda och efterlevande med exempel från äldre bronsålder, 1700-1100 cal BC.” i Østigård, Terje (red.) Lik og ulik - Tilnærminger til variasjon i gravskikk. Bergens universitet.
Ängeby, Gisela och Ragnesten, Ulf 2020. Röset vid Arendal - en mångbottnad historia, Rapport 2020:23 Arkeologerna, Statens historiska museer.
Östlund, Annika 2013. Tossene 314 och 1017, Sotenäs kommun, Särskild undersökning. Rio kulturkooperativ.
Musik av Sound Nobel
Kartor är ett viktigt verktyg för förståelsen av det historiska landskapet. Tillsammans med arkeologen Daniel Gunnarsson från Picea Kulturarv djupdyker vi i den historiska kartskatten som finns i Sverige och pratar om hur de kan användas inom den arkeologiska verksamheten. Tyvärr fick vi problem med ett störande ljud mot slutet av inspelningen.
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Referenser:
Litteratur
Cserhalmi, Niklas, 1998. Fårad mark - handbok för tolkning av historiska kartor och landskap, Sveriges hembygdsförbund
Karsvall, Olof, 2013. Retrogressiv metod: En översikt med exempel från historisk geografi och agrarhistoria. I Historisk tidskrift 133:3
Internetresurser
Historiska kartor hos Lantmäteriet: https://historiskakartor.lantmateriet.se/
Informationskartan Västra Götaland med äldre ekonomiska kartor m.m.: https://ext-geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=023f6dde755f41c5a719b111ddfb80ed
Ortofoton och fastighetsindelning hos Lantmäteriet: https://kso.etjanster.lantmateriet.se/
Sveriges äldsta storskaliga kartor: https://riksarkivet.se/geometriska
TORA - Topografiskt register på Riksarkivet: https://riksarkivet.se/tora
Läs mer om Picea Kulturarvs arbete: https://www.piceakulturarv.se/
Musik av Sound Nobel
Kartor är ett viktigt verktyg för förståelsen av det historiska landskapet. Tillsammans med arkeologen Daniel Gunnarsson från Picea Kulturarv djupdyker vi i den historiska kartskatten som finns i Sverige och pratar om hur de kan användas inom den arkeologiska verksamheten. Tyvärr fick vi problem med ett störande ljud mot slutet av inspelningen.
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Referenser:
Litteratur
Cserhalmi, Niklas, 1998. Fårad mark - handbok för tolkning av historiska kartor och landskap, Sveriges hembygdsförbund
Karsvall, Olof, 2013. Retrogressiv metod: En översikt med exempel från historisk geografi och agrarhistoria. I Historisk tidskrift 133:3
Internetresurser
Historiska kartor hos Lantmäteriet: https://historiskakartor.lantmateriet.se/
Informationskartan Västra Götaland med äldre ekonomiska kartor m.m.: https://ext-geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=023f6dde755f41c5a719b111ddfb80ed
Ortofoton och fastighetsindelning hos Lantmäteriet: https://kso.etjanster.lantmateriet.se/
Sveriges äldsta storskaliga kartor: https://riksarkivet.se/geometriska
TORA - Topografiskt register på Riksarkivet: https://riksarkivet.se/tora
Läs mer om Picea Kulturarvs arbete: https://www.piceakulturarv.se/
Musik av Sound Nobel
Med andra världskriget i hasorna gjordes en av Englands mest remarkabla utgrävningar under sommaren 1939. Fynden som båtgraven innehöll fortsätter att fascinera arkeologer och historieintresserade än idag. Vi tar en närmare “titt” på några av fynden och funderar på vad de kan berätta.
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Referenser
Burenhult, Göran (red.),1999, Arkeologi i Norden 2, Natur och Kultur.
Cunliffe, Barry (Red.), 2001, The oxford illustrated history of prehistoric Europe, Oxford University Press.
Evans, Angela Care, 1994, The Sutton Hoo ship burial, British Mueum Press.
Sue Takes on the Sutton Hoo Helmet, Curator's Corner S6 E5, British Museum https://www.youtube.com/watch?v=zYk0GH5iFYI&t=205s
Wolf, Alex, 2015, “Sutton Hoo and Sweden Revisited” i The Long Seventh Century. Continuity and Discontinuity in an Age of Transition Red: Alessandro Gnasso, Emanuele E. Intagliata, Thomas J. MacMaster and Bethan N. Morris, Peter Lang
Musik av Sound Nobel
Med andra världskriget i hasorna gjordes en av Englands mest remarkabla utgrävningar under sommaren 1939. Fynden som båtgraven innehöll fortsätter att fascinera arkeologer och historieintresserade än idag. Vi tar en närmare “titt” på några av fynden och funderar på vad de kan berätta.
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Referenser
Burenhult, Göran (red.),1999, Arkeologi i Norden 2, Natur och Kultur.
Cunliffe, Barry (Red.), 2001, The oxford illustrated history of prehistoric Europe, Oxford University Press.
Evans, Angela Care, 1994, The Sutton Hoo ship burial, British Mueum Press.
Sue Takes on the Sutton Hoo Helmet, Curator's Corner S6 E5, British Museum https://www.youtube.com/watch?v=zYk0GH5iFYI&t=205s
Wolf, Alex, 2015, “Sutton Hoo and Sweden Revisited” i The Long Seventh Century. Continuity and Discontinuity in an Age of Transition Red: Alessandro Gnasso, Emanuele E. Intagliata, Thomas J. MacMaster and Bethan N. Morris, Peter Lang
Musik av Sound Nobel
Varför var Bohuslän målet för en särskilt utsänd arkeologisk expedition av självaste Heinrich Himmler 1936? Vad förväntade man sig att finna där? I detta avsnitt dyker vi ner i arkeologihistorien för att se om svaren kanske finns där.
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Referenser:
Historiepodden, nr 329 - SS och den vilda jakten på Germania
Olsen, Bjørnar, 2003, Från ting till text - Teoretiska perspektiv i arkeologisk forskning, Studentlitteratur
Pringle, Heather, 2006, Härskarplanen, Historiska media
Musik av Sound Nobel
Varför var Bohuslän målet för en särskilt utsänd arkeologisk expedition av självaste Heinrich Himmler 1936? Vad förväntade man sig att finna där? I detta avsnitt dyker vi ner i arkeologihistorien för att se om svaren kanske finns där.
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Referenser:
Historiepodden, nr 329 - SS och den vilda jakten på Germania
Olsen, Bjørnar, 2003, Från ting till text - Teoretiska perspektiv i arkeologisk forskning, Studentlitteratur
Pringle, Heather, 2006, Härskarplanen, Historiska media
Musik av Sound Nobel
Fornborgar kan på ytan se ganska likartade ut. Men när man tittar närmare så visar det sig att det inte alls är så enkelt att förklara vad de en gång har haft för funktion.
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Referenser
Andersson, Stina mfl. (red.), 1992, Borgar - från forntid till medeltid i Västsverige, Göteborgs arkeologiska museum.
Burenhult, Göran (red.),1999, Arkeologi i Norden 2, Natur och Kultur.
K-podd nr 56 om Fornborgar: www.k-blogg.se/2020/07/09/k-podd-56-om-fornborgar/
Olausson, Mikael 1995, Det inneslutna rummet - om kultiska hägnader, fornborgar och befästa gårdar i Uppland från 1300 f Kr till Kristi födelse, UV Stockholm.
Welinder, Stig, 2009, Sveriges Historia 13000 f.kr. - 600 e. Kr., Norstedts.
Musik av Sound Nobel
Fornborgar kan på ytan se ganska likartade ut. Men när man tittar närmare så visar det sig att det inte alls är så enkelt att förklara vad de en gång har haft för funktion.
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Referenser
Andersson, Stina mfl. (red.), 1992, Borgar - från forntid till medeltid i Västsverige, Göteborgs arkeologiska museum.
Burenhult, Göran (red.),1999, Arkeologi i Norden 2, Natur och Kultur.
K-podd nr 56 om Fornborgar: www.k-blogg.se/2020/07/09/k-podd-56-om-fornborgar/
Olausson, Mikael 1995, Det inneslutna rummet - om kultiska hägnader, fornborgar och befästa gårdar i Uppland från 1300 f Kr till Kristi födelse, UV Stockholm.
Welinder, Stig, 2009, Sveriges Historia 13000 f.kr. - 600 e. Kr., Norstedts.
Musik av Sound Nobel
Inledningen på temaserien om arkeologiska dateringsmetoder handlar om strandlinjekurvor. Ett geologiskt fenomen som kan användas som verktyg för att säga något om hur gamla vissa fornlämningar kan vara. Men det är mer komplicerat än vad man trott. Dessutom lite om Dalarnas äldsta skalle.
Se strandlinjens läge under olika tider: http://maps2.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Referenser
Burenhult, Göran (red.),1999, Arkeologi i Norden 1, Natur och Kultur.
Nordlund, Christer 2001, Det upphöjda landet - Vetenskapen, landhöjningsfrågan och kartläggningen av Sveriges förflutna, 1860—1930, Kungl. Skytteanska Samfundets Handlingar nr 53.
Musik av Sound Nobel
Inledningen på temaserien om arkeologiska dateringsmetoder handlar om strandlinjekurvor. Ett geologiskt fenomen som kan användas som verktyg för att säga något om hur gamla vissa fornlämningar kan vara. Men det är mer komplicerat än vad man trott. Dessutom lite om Dalarnas äldsta skalle.
Se strandlinjens läge under olika tider: http://maps2.sgu.se/kartgenerator/maporder_sv.html
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Referenser
Burenhult, Göran (red.),1999, Arkeologi i Norden 1, Natur och Kultur.
Nordlund, Christer 2001, Det upphöjda landet - Vetenskapen, landhöjningsfrågan och kartläggningen av Sveriges förflutna, 1860—1930, Kungl. Skytteanska Samfundets Handlingar nr 53.
Musik av Sound Nobel
Skålgropar har förbryllat och fascinerat människor i hundratals år. Vad är det för något och vad kan vi idag tro att de har använts till?
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Referenser:
Burenhult, Göran (red.) 1999, Arkeologi i Norden 1, Natur och Kultur.
Goldhahn, Joakim, Älvornas arkeologi, 2018, i Fornvännen, Vol. 113, nr 4, s. 210-232.
Hygen, A-S. & Bengtsson, L. 1999. Hällristningar i gränsbygd. Bohuslän och Östfold. Warne Förlag. Sävedalen.
Jansson, Jenny, 2018, Mellan älvor och offerblod - En undersökning om skålgroparnas uppkomst och betydelse i det fornnordiska landskapet, Masteruppsats i arkeologi vid Uppsala universitet, Campus Gotland.
Musik av Sound Nobel
Skålgropar har förbryllat och fascinerat människor i hundratals år. Vad är det för något och vad kan vi idag tro att de har använts till?
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller www.facebook.com/arkeologipodden
Referenser:
Burenhult, Göran (red.) 1999, Arkeologi i Norden 1, Natur och Kultur.
Goldhahn, Joakim, Älvornas arkeologi, 2018, i Fornvännen, Vol. 113, nr 4, s. 210-232.
Hygen, A-S. & Bengtsson, L. 1999. Hällristningar i gränsbygd. Bohuslän och Östfold. Warne Förlag. Sävedalen.
Jansson, Jenny, 2018, Mellan älvor och offerblod - En undersökning om skålgroparnas uppkomst och betydelse i det fornnordiska landskapet, Masteruppsats i arkeologi vid Uppsala universitet, Campus Gotland.
Musik av Sound Nobel
Arkeologipodden ser dagens ljus under hösten/vintern 2020/2021. En introduktion till tanken bakom podden.
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller https://www.facebook.com/arkeologipodden
Arkeologipodden ser dagens ljus under hösten/vintern 2020/2021. En introduktion till tanken bakom podden.
Kontakt: arkeologipodden@hotmail.com eller https://www.facebook.com/arkeologipodden
